människor

en del människor de berättar saker som jag kan tycka är lite mer än nådigt personliga.

jag har precis "lärt känna" en kvinna.
Första gången jag träffade henne drog hon resolut upp tröjan och klämde tag i fläsket på magen och sa att hon var så fet så byxorna hälkar ner.

Då står man där och har ingen aning om hur man ska reagera.
ska jag säga att nej ,då inte är hon särsklit fet!
eller ska jag gå fram och klappa lite på högen hon fått tag i och säga; fint skit det här!
men jag står bara där och tittar och ler lite ansträngt och går därifrån.

Idag träffade jag henne igen.
för 3 gången i mitt liv.

hej, hej sa jag oc hfrågade hur helgen varit.
-jodå! fast idag har jag svårt att röra mig!
- jasså, har du ridit sa jag. Det ligger närmast till hands för mig.
-nej för fan! jag har fått hemorojder, hela baken full!

Jaha...eh... oj...
Då stod jag där igen som ett fån.
och kan inte för mitt liv förstå vad jag har för nytta av den informationen?!
sen gick hon och ojade sig vid större rörelser och tog sig åt arslet.

gissa om jag försökte radera bort vad jag hört och vad jag såg ....

Sen hade jag en kompis som är totalt oblyg.
Vi kunde sitta i bastun, hon på hyllan ovanför mig.
Hon säger plötsligt
-kolla om mitt ärr syns?
jag vänder på huvudet och tittar rätt in i murvan!
Hon sitter med bräsade ben och pekade rätt in i allra heligaste.
-syns det? Gu vad pinsamt om det syns!

Det enda jag inte kommer på att sä'ga jusst då är
Slå ihop benen så syns det inte!
NEj då, jag blir så perplex så jag frågar var? och tittar igen.

sen blir jag tyst och undrar varför jag inte säger något?
det är för jag inte vet hur jag ska reagera

Eller så kunde hon stå framför en spegel naken och började hoppa allt vad hon orkade.
-tycker du att mina bröst är fula när de hoppar så här? Kan jag springa omkring topless?

Jag vet inte om jag kan komma på några bröst som passar att srpinga, hoppa omkring topless...

Det är fascinerande med såna människor som inte har någon hämning.
som tycker att det är fullt naturligt att visa allt och fråga om allt...