JAg skulle kunna spela in ett band.
Trycka på play och låta det gå hela dagen.
Det skulle låta ungefär så här:
Juliana, låt bli katten, hörde du vad jag sa?
Låt bli katten!
Vigg snälla skynda dig lite. Sluta prata ett ögonblick och försök få lite gjort nu!
Sitt ner på stolen, ni kan be om det ni vill ha så skickar vi det.
Juliana, ta det lite lugnt! Sitt still en liten stund!
Vigg, vigg var lite tyst! Jag hör inte vad jag tänker.
Hallå vigg! Hör du mig!? Om du är tyst en stund så hör du att vi pratar vi med..
Låt bli katten!
Nu hör ni vad jag säger! Låt bli katten!!!
Hoppa inte i min säng! det är inget lekställe! Det är min säng!
Juliana akta så du inte ramlar ner!
och så vidare, timme ut och timme in... dag ut och dag in...
Gissa om jag är trött på min egen röst!?
Sen fattar jag inte att de inte lyssnar vid första gången. Men nej! De vill ha en arg mamma som står och skriker och vill skicka upp dem på sitt rum eller änsa till Kina
.
JAg är trött på min röst och jag är så trött på att vara arg!
Jag vill vara glad och snäll men vi måste ju ha vissa regler för att det ska funka och det föstår inte alla tydligen...
lördag 30 juni 2007
en dag i början på juni
Jag var barnvakt åt Maja och hjälpte även till att passa hästen Augusta när hon skulle till veterinären.
Så hemma med mina barn och kattungen Buspiraten
Så hemma med mina barn och kattungen Buspiraten
Suset!
Min Sussie fyller år idag!
Jag antar att hon nte läser min blogg men jag grattar med stora kramar!
Jag vet inte vad som hänt? Vi hörs inte längre.
Men det är väl som med det andra inlägget...
Det finns inte tid till något!
Fy vad trist det är att tiden inte räcker till!
LÄngtar efter dig Sussie!
Hoppas du har en jättebra födelsedag!
Jag antar att hon nte läser min blogg men jag grattar med stora kramar!
Jag vet inte vad som hänt? Vi hörs inte längre.
Men det är väl som med det andra inlägget...
Det finns inte tid till något!
Fy vad trist det är att tiden inte räcker till!
LÄngtar efter dig Sussie!
Hoppas du har en jättebra födelsedag!
Det är mycket nu
Jag är mamma 24 timmar om dygnet och jag gör mitt bästa.
Fast det tär på kropp och sinne emellanåt.
Men jag är rätt så nöjd med min insats. Jag försöker vara en sån mamma som jag skulle vilja ha.
Men det är inte lätt.
Småttungarna kräver en hel del deras vakna tid.
Det finns inte mycket tid över till något annat när de är vakna.
När så de går och lägger sig försöker jag vara en mamma som ställer upp för sina tonårsbarn.
Jag hämtar och skjutsar, handlar och finns bara till så mycket som går.
Sen när jag jobbar då jobbar jag. Även där försöker jag jobba på så gott jag kan. Jag vill även sprida lite glädje och galenskap på jobbet så när jag kommer hem efter jobbet är jag helt slut.
Sen ska hemmet skötas, det ska städas, lagas mat och renoveras och byggas till.
Höns och katter ska matas. Gräset ska klippas, rabatter ska rensas.
Så vill jag gärna hinna med sånt som jag tycker är roligt också...men det hinner jag sällan, sy, sticka m.m.
Sedan de eländiga måstena, fönstren som måste slipas, kittas och målas, veden som måste dras fram, sågas och klyvas det där som inte är så kul men nu måste vi börja med det!
Sedan kommer det största dilemmat.
Jag måste hinna sova. Jag är så orimligt trött. Jämt.
Ser ni...
Jag har glömt en sak.
Jag ska vara fru också...
Stackars Adde!
Jag är nog den sämsta fru som finns.
Men tyvärr tänker jag ofta för mig själv typ att eftersom Adde är vuxen så borde han ha mest förståelse fär att jag inte hinner med honom...
Ofta blir jag så orolig tänk om jag sabbar vårat förhållandde bara för att jag är så mycket mamma,städerska, jobbare, kokerska, sliperska o s v.
Jag kan ju inte ta för givet att vi kan vänta ut tiden tills det blir något över till oss.
Det är inte lätt att leva.
Ibland har jag tänkt att det vore bättre om vi flyttade ifrån varann så man fick tid över, kanske varannan vecka.
men hur jag än försöker få ihop det så hinner vi inte få någon tid till oss som äkta makar iallafall.
När jag isånt fall skulle vara "barnledig" så har ju han barnen och tvärtom
Från och med nu, när jag har tagit upp det i luften ska jag ändra på detta!
Jag ska se till att vi får mer tid till oss.
Skit samma om gräset inte blir klippt, disken inte diskas just då när det behövs.
Jag behöver Adde mer än så.
Fast det tär på kropp och sinne emellanåt.
Men jag är rätt så nöjd med min insats. Jag försöker vara en sån mamma som jag skulle vilja ha.
Men det är inte lätt.
Småttungarna kräver en hel del deras vakna tid.
Det finns inte mycket tid över till något annat när de är vakna.
När så de går och lägger sig försöker jag vara en mamma som ställer upp för sina tonårsbarn.
Jag hämtar och skjutsar, handlar och finns bara till så mycket som går.
Sen när jag jobbar då jobbar jag. Även där försöker jag jobba på så gott jag kan. Jag vill även sprida lite glädje och galenskap på jobbet så när jag kommer hem efter jobbet är jag helt slut.
Sen ska hemmet skötas, det ska städas, lagas mat och renoveras och byggas till.
Höns och katter ska matas. Gräset ska klippas, rabatter ska rensas.
Så vill jag gärna hinna med sånt som jag tycker är roligt också...men det hinner jag sällan, sy, sticka m.m.
Sedan de eländiga måstena, fönstren som måste slipas, kittas och målas, veden som måste dras fram, sågas och klyvas det där som inte är så kul men nu måste vi börja med det!
Sedan kommer det största dilemmat.
Jag måste hinna sova. Jag är så orimligt trött. Jämt.
Ser ni...
Jag har glömt en sak.
Jag ska vara fru också...
Stackars Adde!
Jag är nog den sämsta fru som finns.
Men tyvärr tänker jag ofta för mig själv typ att eftersom Adde är vuxen så borde han ha mest förståelse fär att jag inte hinner med honom...
Ofta blir jag så orolig tänk om jag sabbar vårat förhållandde bara för att jag är så mycket mamma,städerska, jobbare, kokerska, sliperska o s v.
Jag kan ju inte ta för givet att vi kan vänta ut tiden tills det blir något över till oss.
Det är inte lätt att leva.
Ibland har jag tänkt att det vore bättre om vi flyttade ifrån varann så man fick tid över, kanske varannan vecka.
men hur jag än försöker få ihop det så hinner vi inte få någon tid till oss som äkta makar iallafall.
När jag isånt fall skulle vara "barnledig" så har ju han barnen och tvärtom
Från och med nu, när jag har tagit upp det i luften ska jag ändra på detta!
Jag ska se till att vi får mer tid till oss.
Skit samma om gräset inte blir klippt, disken inte diskas just då när det behövs.
Jag behöver Adde mer än så.
fredag 29 juni 2007
Okänd - Ökänd
Hmm...
Häromveckan var jag och handlade.
Träffade både dittan och dattan. Insåg efter en stund att de visste mer än jag har berättat...
De sa saker som inte jag pratat om på länge...
De ställde följdfrågor till något vi inte pratat om...
Jag fick en AHA-upplevelse.
Folk läser min blogg.
Dagen efter var jag på en annan affär och stöter ihop med en tjej som jag bara vet vem det är, vi ahr aldrig pratat, aldrig haft med varann att göra.
men jag vet...
Hon läser min blogg!
Det kändes väldigt konstigt!
Hu,du vet mer om mig än jag någonsin kommer veta om dig.
Du vet vad jag tycker om Adde när han inte förstår mig på en gång...
Du vet att jag kastar mina barn i vattenfyllda diken.
Du vet att min morfar betyder så mycket för mig.
Nånstans hade jag inte fattat att fler än jobbarkompisar och nån enstaka släkting kanske läser det jag skriver.
Jag tycker att det är så kul att skriva!
Och faktiskt så berättar jag ju inte mer än det jag kan stå för...
Så fortsätt gärna att läsa om ni tycker att det är värt att ödsla lite tid vid min blogg!
Häromveckan var jag och handlade.
Träffade både dittan och dattan. Insåg efter en stund att de visste mer än jag har berättat...
De sa saker som inte jag pratat om på länge...
De ställde följdfrågor till något vi inte pratat om...
Jag fick en AHA-upplevelse.
Folk läser min blogg.
Dagen efter var jag på en annan affär och stöter ihop med en tjej som jag bara vet vem det är, vi ahr aldrig pratat, aldrig haft med varann att göra.
men jag vet...
Hon läser min blogg!
Det kändes väldigt konstigt!
Hu,du vet mer om mig än jag någonsin kommer veta om dig.
Du vet vad jag tycker om Adde när han inte förstår mig på en gång...
Du vet att jag kastar mina barn i vattenfyllda diken.
Du vet att min morfar betyder så mycket för mig.
Nånstans hade jag inte fattat att fler än jobbarkompisar och nån enstaka släkting kanske läser det jag skriver.
Jag tycker att det är så kul att skriva!
Och faktiskt så berättar jag ju inte mer än det jag kan stå för...
Så fortsätt gärna att läsa om ni tycker att det är värt att ödsla lite tid vid min blogg!
Tinituss
Vi har en katt som heter Tinnituss hon har varit borta jättelänge, hon har världens mjukaste päls! Hon älskar Erik.
Jag har nog drabbats av akut tinnituss (inte katten)!Det tjuter och skriker i mina öron...
Idag for jag och Fru Vangbo till storstaden Västerås för att spendera några slantar.
Med oss hade vi våra små älskliga barn.
Hela vägen till Västerås satt de som små tända ljus i bilen med tindrande ögon för att de var så lyckligt lottade, de skulle på utflykt till storstaden.
Tyvärr så ville ju de tre största barnen vara i det stora möbelvaruhusets lekland.
Hu, hemska tanke för de två mammorna!!
Hur skulle det gå? Handla och titta runt på varje avdelning utan barn?
Tur att yngsta tösen Vangbo inte har åldern inne för att vara i leklandet!
Men förstå! vilken tur det är att man bara får ha barn inlämnade i en timme!
Tack och lov! För en timme går sååå långsamt utan barn...
men tur i oturen; den ena modern hör till sin stora glädje i högtalarna:
-Kan Julianas mamma Viktoria komma till Småland! Alltså kan Julianas mamma, Viktoria komma till Småland!
Julianas mamma skyndar på lätta fötter yr av lycka över att få ta med sin lilla dotter in i affärn!
Allra helst eftersom de inte hunnit från barnavdelningen ännu.
Sedan längtade mammorna så efter de två barnen som var kvar i Småland så de skyndade ut från affären lite extra fort då yngsta fröken Vangbo började "påpeka" att hon nog var hungrig...
De ställde sig glada i hågen med sina hungriga barn. Barnen blev så glada när de insåg att de kunde välja på ca 5 olika smaker på drycken...
Mammorna kom på att de kunde ju lika gärna äta strax efter barnen på en annan gormet restaurang där barnen skulle få chansen att prova på ännu fler maträtter.
Snabbt och enkelt lämnade de varuhuset i samlad tropp så inte en bil kunde missa denna stora klunga som på rad, hand i hand kom gåendes över gatorna.
De tog bilen ner till det stora M:et där mödrarna skulle intaga sin lunch.
SÅN otur! Där fanns också en lekavdelning!
Nu skulle kanske mammorna få lov att sitta för sig själva och äta!!
Det fanns dessutom endast ett tvåbord kvar att sitta vid men eftersom barnen dropppade av mot leklandet innan de ens hunnit beställa in mat så skulle de antagligen fungera bra med ett tvåbord.
Så mammorna slog sig ner vid sitt bord med maten framför sig.
Efter endast en tugga liksom bara för att reta aptiten, vill den enda herren i sällskapet uppsöka vattenclosetten.
Mamman föjde så gärna med sin son in på toan!
Det brukar alltid vara en sån trevlig stund! Han sittandes, klämmandes, pratandes, filosoferandes,klämmandes, pratandes, pratandes...
Mamman stående och njutande av en lugn stund inne på en offentlig toalett!
När de så haft sin stund inlåsta kommer de ut till maten som hade svalnat så mamman inte kunde bränna sig på den.
I en härlig gemenskap har de andra barnen dragit fram stolar så att vi alla 6 kan sitta runt tvåbordet!
Min friterade potatis bjöd jag så gärna bort till alla de små hungriga barnamunnarna som inte hade ätit på så länge!
Tiden går ju fort när man har skoj så vips så var maten slut.
Varför inte gå in på den roliga leksaksaffären och ögonshoppa lite!?
Sagt och gjort!
De söta små liven var så oroliga för sina mammor så de hjälpte till att kontrollera att plånböckerna inte hade blivit glömda någonstans!
Oh, så om sig och kring sig de är!
Vi gick sida vid sida genom hela affären, lite då och då pekar, ett barn i taget på en leksak och talar om att just den leksaken önskar de sig i födelsedagspresent eller i julklapp!
När vi så satt i bilen på hemväg fick barnen ett varsitt läppstift, ett godisläppstift att suga på eftersom de varit så skötsamma i affärerna! Men samtidigt tänkte jag att de kanske inte var en så bra ide´då de måste suga så länge på godiset.
Det kankse skulle bli lite som "maten tystar mun" det skulle ju i så fall bli en så tyst och långtråkig resa hem.
Men vi hade inte behövt oroa oss! De råkade tappa godiset så de satt och väntade, tysta och glada på att bilen skulle stanna så de kunde plocka upp godiset igen.
Så kunde vi lyssna på deras funderingar på huruvida det var honung i godiset eller inte...
För om det var honung i så tycker ju getingarna också om godiset...
Då kanske barnen skulle få en geting krypandes på sig, härligt!
En geting som kryper på kinden eller på händerna eller på armarna kanske försöker krypa in i munnen. Det tror jag är alla barns dröm! så de satt där och hoppades och drömde om det!
Och vi mammor tittar i ljuvt samförstånd på varann och säger exakt samtidigt...
- vi funderar på att försöka få fler barn därhemma...
Jag tror att det var det enda vi hann säga till varann den dagen om jag tänker efter
Jag har nog drabbats av akut tinnituss (inte katten)!Det tjuter och skriker i mina öron...
Idag for jag och Fru Vangbo till storstaden Västerås för att spendera några slantar.
Med oss hade vi våra små älskliga barn.
Hela vägen till Västerås satt de som små tända ljus i bilen med tindrande ögon för att de var så lyckligt lottade, de skulle på utflykt till storstaden.
Tyvärr så ville ju de tre största barnen vara i det stora möbelvaruhusets lekland.
Hu, hemska tanke för de två mammorna!!
Hur skulle det gå? Handla och titta runt på varje avdelning utan barn?
Tur att yngsta tösen Vangbo inte har åldern inne för att vara i leklandet!
Men förstå! vilken tur det är att man bara får ha barn inlämnade i en timme!
Tack och lov! För en timme går sååå långsamt utan barn...
men tur i oturen; den ena modern hör till sin stora glädje i högtalarna:
-Kan Julianas mamma Viktoria komma till Småland! Alltså kan Julianas mamma, Viktoria komma till Småland!
Julianas mamma skyndar på lätta fötter yr av lycka över att få ta med sin lilla dotter in i affärn!
Allra helst eftersom de inte hunnit från barnavdelningen ännu.
Sedan längtade mammorna så efter de två barnen som var kvar i Småland så de skyndade ut från affären lite extra fort då yngsta fröken Vangbo började "påpeka" att hon nog var hungrig...
De ställde sig glada i hågen med sina hungriga barn. Barnen blev så glada när de insåg att de kunde välja på ca 5 olika smaker på drycken...
Mammorna kom på att de kunde ju lika gärna äta strax efter barnen på en annan gormet restaurang där barnen skulle få chansen att prova på ännu fler maträtter.
Snabbt och enkelt lämnade de varuhuset i samlad tropp så inte en bil kunde missa denna stora klunga som på rad, hand i hand kom gåendes över gatorna.
De tog bilen ner till det stora M:et där mödrarna skulle intaga sin lunch.
SÅN otur! Där fanns också en lekavdelning!
Nu skulle kanske mammorna få lov att sitta för sig själva och äta!!
Det fanns dessutom endast ett tvåbord kvar att sitta vid men eftersom barnen dropppade av mot leklandet innan de ens hunnit beställa in mat så skulle de antagligen fungera bra med ett tvåbord.
Så mammorna slog sig ner vid sitt bord med maten framför sig.
Efter endast en tugga liksom bara för att reta aptiten, vill den enda herren i sällskapet uppsöka vattenclosetten.
Mamman föjde så gärna med sin son in på toan!
Det brukar alltid vara en sån trevlig stund! Han sittandes, klämmandes, pratandes, filosoferandes,klämmandes, pratandes, pratandes...
Mamman stående och njutande av en lugn stund inne på en offentlig toalett!
När de så haft sin stund inlåsta kommer de ut till maten som hade svalnat så mamman inte kunde bränna sig på den.
I en härlig gemenskap har de andra barnen dragit fram stolar så att vi alla 6 kan sitta runt tvåbordet!
Min friterade potatis bjöd jag så gärna bort till alla de små hungriga barnamunnarna som inte hade ätit på så länge!
Tiden går ju fort när man har skoj så vips så var maten slut.
Varför inte gå in på den roliga leksaksaffären och ögonshoppa lite!?
Sagt och gjort!
De söta små liven var så oroliga för sina mammor så de hjälpte till att kontrollera att plånböckerna inte hade blivit glömda någonstans!
Oh, så om sig och kring sig de är!
Vi gick sida vid sida genom hela affären, lite då och då pekar, ett barn i taget på en leksak och talar om att just den leksaken önskar de sig i födelsedagspresent eller i julklapp!
När vi så satt i bilen på hemväg fick barnen ett varsitt läppstift, ett godisläppstift att suga på eftersom de varit så skötsamma i affärerna! Men samtidigt tänkte jag att de kanske inte var en så bra ide´då de måste suga så länge på godiset.
Det kankse skulle bli lite som "maten tystar mun" det skulle ju i så fall bli en så tyst och långtråkig resa hem.
Men vi hade inte behövt oroa oss! De råkade tappa godiset så de satt och väntade, tysta och glada på att bilen skulle stanna så de kunde plocka upp godiset igen.
Så kunde vi lyssna på deras funderingar på huruvida det var honung i godiset eller inte...
För om det var honung i så tycker ju getingarna också om godiset...
Då kanske barnen skulle få en geting krypandes på sig, härligt!
En geting som kryper på kinden eller på händerna eller på armarna kanske försöker krypa in i munnen. Det tror jag är alla barns dröm! så de satt där och hoppades och drömde om det!
Och vi mammor tittar i ljuvt samförstånd på varann och säger exakt samtidigt...
- vi funderar på att försöka få fler barn därhemma...
Jag tror att det var det enda vi hann säga till varann den dagen om jag tänker efter
torsdag 28 juni 2007
Snyft!
Nu slutar jag för idag...
Kanske kommer jag inte åt nåt internet förrän på söndag....
Så see you later...
Glöm inte bort mig
Kanske kommer jag inte åt nåt internet förrän på söndag....
Så see you later...
Glöm inte bort mig
sydafrika
Nyss kom det in en tant jag känner igen henne sen tidigare.
En suuur rackare
Jag satt och hoppades å¨att nån annan skulle hinna trycka fram så jag skulle slippa...
men icke sa nicke
Hon stolpar fram till min kassa och säger snäsigt:
-till Sydafrika
jag höjer lättpå ögonbrynen och säger rätt raljant:
-Vi säljer inte till sydafrika.
Hon är helt allvarlig. Hon menar allvar!
-Jaha, och vart ska jag vända mig då då?
-ja vi säljer bara biljetter inom Sverige.
-Jamen lite service måste du visa. Hur tar man sig från Sydafrika? säger hon skiiitsur
Jag funderar, är hon seriös, menade hon allvar??!?!
-äum, vi har bara inrikes resor med tåg sa jag och tänkte på vatten, massor med vatten, vatten runt en hel kontinent... och hur man ens kommer på tanken att köpa biljetter från sydafrika till västerås.
-Jamen min sons pappa är i sydafrika och har blivit sjuk, min son vågar inte ta hem honom med flyg! så jag vill att du hjälper mig!
-Ja men det måste ju vara bättre att kolla upp om det går en båt i sånt fall. sa jag
-jamen det enda jag vill ha av dig nu är ett råd! Kan du inte ens ge mig ett råd?
-ja jag försöker ju säga tt det nog aär bäst med en båt. Tror det blir svårt att komma hit med tåg..
-Så det råder du mig? snäser hon.
-Ja? men det kan du ju inte köpa här heller.
-hur menar du att jag ska göra då om jag inte kan handla av dig? Hon ser verkligen sur ut!
-jaa, jag har ingen aning jag har aldrig köpt någon resa till afrika men antar att det bästa är att gå upp på stan till en resbyrå.
-Jaha, så du tycker att jag ska gå tilöl en resebyrå??
-ja, här hos mig kan du inte komma varken till eller från sydafrika.
-nehej! då går jag till en riktig resebyrå.
En suuur rackare
Jag satt och hoppades å¨att nån annan skulle hinna trycka fram så jag skulle slippa...
men icke sa nicke
Hon stolpar fram till min kassa och säger snäsigt:
-till Sydafrika
jag höjer lättpå ögonbrynen och säger rätt raljant:
-Vi säljer inte till sydafrika.
Hon är helt allvarlig. Hon menar allvar!
-Jaha, och vart ska jag vända mig då då?
-ja vi säljer bara biljetter inom Sverige.
-Jamen lite service måste du visa. Hur tar man sig från Sydafrika? säger hon skiiitsur
Jag funderar, är hon seriös, menade hon allvar??!?!
-äum, vi har bara inrikes resor med tåg sa jag och tänkte på vatten, massor med vatten, vatten runt en hel kontinent... och hur man ens kommer på tanken att köpa biljetter från sydafrika till västerås.
-Jamen min sons pappa är i sydafrika och har blivit sjuk, min son vågar inte ta hem honom med flyg! så jag vill att du hjälper mig!
-Ja men det måste ju vara bättre att kolla upp om det går en båt i sånt fall. sa jag
-jamen det enda jag vill ha av dig nu är ett råd! Kan du inte ens ge mig ett råd?
-ja jag försöker ju säga tt det nog aär bäst med en båt. Tror det blir svårt att komma hit med tåg..
-Så det råder du mig? snäser hon.
-Ja? men det kan du ju inte köpa här heller.
-hur menar du att jag ska göra då om jag inte kan handla av dig? Hon ser verkligen sur ut!
-jaa, jag har ingen aning jag har aldrig köpt någon resa till afrika men antar att det bästa är att gå upp på stan till en resbyrå.
-Jaha, så du tycker att jag ska gå tilöl en resebyrå??
-ja, här hos mig kan du inte komma varken till eller från sydafrika.
-nehej! då går jag till en riktig resebyrå.
viktoria bilder!
Nej för tusan!!! gör inte det!
Tro nu inte att det gäller alla Viktorior!
Skicka alla bilder, om ni har nån till mig! så ska jag bränna upp dem!!
inget till expressen eller nån annan tidning heller för den delen!!!!!
och hör sedan!!!!
Ingen åldersgräns
Utanför stationen har vi en pergola.
Det är någon/några som har sparkat undan sanden så det är en hyfsat djup grop precis framför bänken man kan sitta på i pergolan.
Häromdagen satt ett mycket gammalt par i på bänken i pergolan det var riktigt varmt ute.
De satt där och sparkade med sina fötter och slickade på varsin glass.
Det såg så himla härligt ut!
Att sparka med fötterna så där somrigt som tydligen alla gör när fötterna inte når ner.
Att sparka med fötterna har ingen åldergräns.
Jag längtade efter att få vara 80-90årsåldern sitta i gassande solsken och vifta med fötterna.
Inget jobb, inga småbarn bara vara för en stund.
Pergola är ett lattjo ord.
Jacob tycker att ordet lattja är så lattjo.
alltså är det lattjo lajbans med en pergola!
Jag vill ha en pergola som vi kan ha lite lattjo i.
Det är någon/några som har sparkat undan sanden så det är en hyfsat djup grop precis framför bänken man kan sitta på i pergolan.
Häromdagen satt ett mycket gammalt par i på bänken i pergolan det var riktigt varmt ute.
De satt där och sparkade med sina fötter och slickade på varsin glass.
Det såg så himla härligt ut!
Att sparka med fötterna så där somrigt som tydligen alla gör när fötterna inte når ner.
Att sparka med fötterna har ingen åldergräns.
Jag längtade efter att få vara 80-90årsåldern sitta i gassande solsken och vifta med fötterna.
Inget jobb, inga småbarn bara vara för en stund.
Pergola är ett lattjo ord.
Jacob tycker att ordet lattja är så lattjo.
alltså är det lattjo lajbans med en pergola!
Jag vill ha en pergola som vi kan ha lite lattjo i.
Önskas, hyres, köpes, mutas, utpressas
Snälla!
Vi har väldigt svårt att få barnvakt!
VI har ju i och för sig haft barnvakt så de sov borta en gång tidigare i år (när Cissi hade sitt kalas.)
antagligen har vi fått vår andel av sovmorgon för detta år...
Förresten vi har varit med om två gånger att någon har velat umgås med di sma av egen fri vilja!
Hoppas att någon av fri vilja vill passa våra små den 11 augusti! Jag skulle så gärna vilja gå och titta, lyssna på Adde och Tomas, Fredrik och Björn när de ska spela!
Törs ju inte lita på Jacob, han tröttnar ju helt plötsligt...
Please!! JAg skulle bli så glad!
Vi har väldigt svårt att få barnvakt!
VI har ju i och för sig haft barnvakt så de sov borta en gång tidigare i år (när Cissi hade sitt kalas.)
antagligen har vi fått vår andel av sovmorgon för detta år...
Förresten vi har varit med om två gånger att någon har velat umgås med di sma av egen fri vilja!
Hoppas att någon av fri vilja vill passa våra små den 11 augusti! Jag skulle så gärna vilja gå och titta, lyssna på Adde och Tomas, Fredrik och Björn när de ska spela!
Törs ju inte lita på Jacob, han tröttnar ju helt plötsligt...
Please!! JAg skulle bli så glad!
Allt på en gång
Det är mycket konstigt det här med att det hopar sig.
När man inte har nå för sig händer inget. Förutom barnen som vill; måla tills man plockat fram målarprylarna, då vill de bada tills man fått i vatten i karet, då vill de baka tills bunken kommit fram, då vill de titta på en film då vill de titta på olika filmer så dåååå blir det ljuv musik... NOT!
Sedan vil lde HELA tiden "ta hand " om vår kattunge Buspiraten så det enda jag säger är;
Rör inte kattungen, lägg tillbaka kattungen, nu måste ni låta kattungen vara, nu har kattmamman kommit in då måste ni låta de vara ifred! Katten måste få sova!!
o s v..
Gissa hur kul det är på en skala...
Men till sin stora lycka planerar man in något och man ser fram emot det.
Då! blir man ofta bjuden på något annat också...
Först händer inget, inget, inget sen händer allt!
Som i slutet av sommaren t ex sista helgen i juli spelar The unconditionals, helgen efter har Adde herrklubb, helgen därpå spelar Adde och hans killar på Wilhelssons, sedan har vi helgen efter den då spelar Malin, cissi, kaka och pojkarna på fredagen och lördagen har vi tjejklubb...
Fram dit händer inte mycket. Sen smäller det till och allt på en gång.
Lika med räkningar kan jag tycka.
En månad som nyligen, elräkning, bilskatt, telia, sophämtning... huga!!
När man inte har nå för sig händer inget. Förutom barnen som vill; måla tills man plockat fram målarprylarna, då vill de bada tills man fått i vatten i karet, då vill de baka tills bunken kommit fram, då vill de titta på en film då vill de titta på olika filmer så dåååå blir det ljuv musik... NOT!
Sedan vil lde HELA tiden "ta hand " om vår kattunge Buspiraten så det enda jag säger är;
Rör inte kattungen, lägg tillbaka kattungen, nu måste ni låta kattungen vara, nu har kattmamman kommit in då måste ni låta de vara ifred! Katten måste få sova!!
o s v..
Gissa hur kul det är på en skala...
Men till sin stora lycka planerar man in något och man ser fram emot det.
Då! blir man ofta bjuden på något annat också...
Först händer inget, inget, inget sen händer allt!
Som i slutet av sommaren t ex sista helgen i juli spelar The unconditionals, helgen efter har Adde herrklubb, helgen därpå spelar Adde och hans killar på Wilhelssons, sedan har vi helgen efter den då spelar Malin, cissi, kaka och pojkarna på fredagen och lördagen har vi tjejklubb...
Fram dit händer inte mycket. Sen smäller det till och allt på en gång.
Lika med räkningar kan jag tycka.
En månad som nyligen, elräkning, bilskatt, telia, sophämtning... huga!!
ÄNTLIGEN
Jobbardag!!
Brukar sällan längta till själva jobbet (men till jobbarkompisarna förståss...)
Men nu, äntligen är jag på jobbet igen!
Nu är jag tillbaka i matchen igen!
Internet I´m back! The girl behind the screen!
Jaja, ni förståååår hur hemskt och tråkigt liv jag har!
Jag hänger inte med någonting, ingenstans, helt borta!
Nu kan jag kalla mig själv för Väckie, puts väck!
Men nu blir det ändring på torpet!
Ja, j-vlar vad jag ska surfa idag!
Det är ju lite läskigt när jag inser hur mycket internet betyder i mitt liv.
Jag kan inte betala räkningarna. jag kan inte tjuvkika omkring på andras liv, alltså deras bloggar.
Jag hinner ju inte å sitta å hänga framför tv´n så jag har ju ingen aning om vad det ska bli för väder imorgon!
Jag har ingen aning om hur Paris Hilton mår.
Vilka som har hånglat med vem eller vad...
Nu har jag inte riktigt tid att blogga måste uppdatera mig lite...
Í´ll be back slutar 1400 så jag hinner mer...
Brukar sällan längta till själva jobbet (men till jobbarkompisarna förståss...)
Men nu, äntligen är jag på jobbet igen!
Nu är jag tillbaka i matchen igen!
Internet I´m back! The girl behind the screen!
Jaja, ni förståååår hur hemskt och tråkigt liv jag har!
Jag hänger inte med någonting, ingenstans, helt borta!
Nu kan jag kalla mig själv för Väckie, puts väck!
Men nu blir det ändring på torpet!
Ja, j-vlar vad jag ska surfa idag!
Det är ju lite läskigt när jag inser hur mycket internet betyder i mitt liv.
Jag kan inte betala räkningarna. jag kan inte tjuvkika omkring på andras liv, alltså deras bloggar.
Jag hinner ju inte å sitta å hänga framför tv´n så jag har ju ingen aning om vad det ska bli för väder imorgon!
Jag har ingen aning om hur Paris Hilton mår.
Vilka som har hånglat med vem eller vad...
Nu har jag inte riktigt tid att blogga måste uppdatera mig lite...
Í´ll be back slutar 1400 så jag hinner mer...
tisdag 26 juni 2007
mitt liv har stannat upp
Hjälp!
Hur ska jag överleva??
Mitt modem har dött! Det är med äkta sorg i hjärtat jag skriver dessa ord.
Hur ska jag överleva utan internet?
Så mina kära vänner.
Vi ses på jobbet...
Hur ska jag överleva??
Mitt modem har dött! Det är med äkta sorg i hjärtat jag skriver dessa ord.
Hur ska jag överleva utan internet?
Så mina kära vänner.
Vi ses på jobbet...
söndag 24 juni 2007
Det gör ont
Det gör så ont i både kropp och själ.
Jag har precis läst om Matilda och hennes "dumma prickar" i huvudet.
Hon fick hjärtumör diagnos när hon var 3 år. Hon kämpade mot sjukdomen i 5 år innan den vann och hon försvann.
Jag var in och läste på deras blogg som de har skrivit under hela sjukdomsförloppet.
Vigg låg i min säng för han skulle få somna där, ber mig efter en stund
-snälla mamma kan inte du ligga bredvid mig?
Rent spontant är jag på väg att säga nej att jag sitter här uppe enstund för snart måste jag gå ner och plocka och städa lite.
Men jag har precis läst om Matilda...
-Ja, jag kryper ner en liten stund till dig säger jag och kryper dit.
Jag ser hans lilla ansikte stråla, han blev så glad.
-Jag vill att det alltig ska vara en fin dag så du får vara glad säger han och borrar in sig i min famn.
Han, själv blev så glad att det bara måste betyda att jag var lika glad.
Där låg vi, jag med tårarna rinnande och han somnade så fort med sin lilla hand i min först med ett hårt tryck sen åkte min hand ur hans grepp när han mötte sömnen med ett leende i ansiktet.
Jag ligger där med alla tankar...
Naturligtvis tänker jag på allt som jag inte är bra på.
Jag ger mig själv hur mycket skuldkänslor som helst.
Bara idag har jag skällt och bråkat och längtat efter att det skulle bli kväll så de snart får gå och lägga sig.
Tänk om...
Jag tänker på lilla J min en arbetkamrats pojke som i oktober fick diagnosen leukemi.
Hur hela deras liv bara ställde sig rätt upp, stannade.
Det finns ju i ett slag inget som betyder något.
Jobb, pengar, sin egen hälsa allt tappar betydelse.
Jag träffade J för inte så länge sen.
Jag blev skitnervös när jag insåg att jag skulle träffa honom. Vad säger man? Allra helst till en 6- årig pojke?
Det blev krystat till en början. Jag kändemig asdum.
Jag, en vuxen människa som inte vet hur jag ska bete mig...
Men det tinade upp och vi retade varann som vi gjort förut.
Han tyckte att det var jättekul att jag var så känslig som han kallade mig.
Jag är känslig!
Men att titta på hans inoperade grejer i hans lilla, smala kropp det får nog vem som helst att bli lite känslig.
Han tyckte att det var skoj och retades hela tiden och tyckte att jag skulle titta på hans "port" som sitter inoperad strax under nyckelbenet.
Det som satte mest spår i mig efteråt var hans omställning, det var helt naturligt för honom att vara sjuk. Han pratade om sitt liv med leukemi som ett normalt tillstånd.
Visst kunde han säga något om tiden innan han blev sjuk men då som ett tillstånd som var innan han blev sjuk.
Han berättade om hur jobbigt han har det när han fått cellgifter att han mår så dåligt.
Han tyckte det var tråkigt att de bor så långt från havet för där kan han få bada, det är för mycket bakterier i sjöar och pooler.
Hans mamma sa att de kommer antagligen inte hinna med nån "badsemester" för han ska genemgå en ny cellgifts kur och han blir så dålig en längre tid efter också...
Det är så orättvist!
Jag kramar om Vigg och pussar honom i håret och går upp tacksam för att vi fick chansen till denna lilla stund av gemensam lycka!
Jag får tacka Matilda. En liten ängel som gav mig tid till en stor stund med min lilla son.
Sov gott
Jag har precis läst om Matilda och hennes "dumma prickar" i huvudet.
Hon fick hjärtumör diagnos när hon var 3 år. Hon kämpade mot sjukdomen i 5 år innan den vann och hon försvann.
Jag var in och läste på deras blogg som de har skrivit under hela sjukdomsförloppet.
Vigg låg i min säng för han skulle få somna där, ber mig efter en stund
-snälla mamma kan inte du ligga bredvid mig?
Rent spontant är jag på väg att säga nej att jag sitter här uppe enstund för snart måste jag gå ner och plocka och städa lite.
Men jag har precis läst om Matilda...
-Ja, jag kryper ner en liten stund till dig säger jag och kryper dit.
Jag ser hans lilla ansikte stråla, han blev så glad.
-Jag vill att det alltig ska vara en fin dag så du får vara glad säger han och borrar in sig i min famn.
Han, själv blev så glad att det bara måste betyda att jag var lika glad.
Där låg vi, jag med tårarna rinnande och han somnade så fort med sin lilla hand i min först med ett hårt tryck sen åkte min hand ur hans grepp när han mötte sömnen med ett leende i ansiktet.
Jag ligger där med alla tankar...
Naturligtvis tänker jag på allt som jag inte är bra på.
Jag ger mig själv hur mycket skuldkänslor som helst.
Bara idag har jag skällt och bråkat och längtat efter att det skulle bli kväll så de snart får gå och lägga sig.
Tänk om...
Jag tänker på lilla J min en arbetkamrats pojke som i oktober fick diagnosen leukemi.
Hur hela deras liv bara ställde sig rätt upp, stannade.
Det finns ju i ett slag inget som betyder något.
Jobb, pengar, sin egen hälsa allt tappar betydelse.
Jag träffade J för inte så länge sen.
Jag blev skitnervös när jag insåg att jag skulle träffa honom. Vad säger man? Allra helst till en 6- årig pojke?
Det blev krystat till en början. Jag kändemig asdum.
Jag, en vuxen människa som inte vet hur jag ska bete mig...
Men det tinade upp och vi retade varann som vi gjort förut.
Han tyckte att det var jättekul att jag var så känslig som han kallade mig.
Jag är känslig!
Men att titta på hans inoperade grejer i hans lilla, smala kropp det får nog vem som helst att bli lite känslig.
Han tyckte att det var skoj och retades hela tiden och tyckte att jag skulle titta på hans "port" som sitter inoperad strax under nyckelbenet.
Det som satte mest spår i mig efteråt var hans omställning, det var helt naturligt för honom att vara sjuk. Han pratade om sitt liv med leukemi som ett normalt tillstånd.
Visst kunde han säga något om tiden innan han blev sjuk men då som ett tillstånd som var innan han blev sjuk.
Han berättade om hur jobbigt han har det när han fått cellgifter att han mår så dåligt.
Han tyckte det var tråkigt att de bor så långt från havet för där kan han få bada, det är för mycket bakterier i sjöar och pooler.
Hans mamma sa att de kommer antagligen inte hinna med nån "badsemester" för han ska genemgå en ny cellgifts kur och han blir så dålig en längre tid efter också...
Det är så orättvist!
Jag kramar om Vigg och pussar honom i håret och går upp tacksam för att vi fick chansen till denna lilla stund av gemensam lycka!
Jag får tacka Matilda. En liten ängel som gav mig tid till en stor stund med min lilla son.
Sov gott
lördag 23 juni 2007
7-kamp
Jag tänkte redogöra för hur det gick i 7-kampen.
Det blev oavgjort mellan Lag Puma och Lag Hästarna.
Vi hade en utslagstävling som en hel del missade tror jag. (var var alla??)
Jajja, vi knöt fast en varsin jordgubbe i en sytråd sen skulle vi se vilka som först fick upp jordgubben i munnen.
Jag var totalt asbäst!!!
Det visade sig att tjejer har en så otroligt mycket bättre tungföring än killarna (konstigt?)
Så lag Hästarna gick hem med äran!
I mitt lag var jag ensam tjej...
Förlåt Fredrik om jag lät arg på dig! Adde trodde att jag var skitsne på dig.
Men jag var peppad och gick in för leken med hjärta och själ! Så jag hoppas verkligen att du inte tror att jag är arg på dig för att du har en så kass tunga!!
De andra grenarna var:
spotta jordgubbe längst (hela laget)
Kasta boll i hink
Namnge 12 blommor
Spikstafett
Sätta sig på en potatis klämma ihop skinkorna å få med sig potatis tillbaka till laget.
Trumma som Martin
Riff vi minns på trummor
Helt otoligt så kunde jag höra vilken låt det var en gång!!
Blackcrowes "Hard to Handle"!
Jag har aldrig trott att jag hörde trummorna överhuvudtaget på en låt...
Så det var helt fantastiskt!!!
Det blev oavgjort mellan Lag Puma och Lag Hästarna.
Vi hade en utslagstävling som en hel del missade tror jag. (var var alla??)
Jajja, vi knöt fast en varsin jordgubbe i en sytråd sen skulle vi se vilka som först fick upp jordgubben i munnen.
Jag var totalt asbäst!!!
Det visade sig att tjejer har en så otroligt mycket bättre tungföring än killarna (konstigt?)
Så lag Hästarna gick hem med äran!
I mitt lag var jag ensam tjej...
Förlåt Fredrik om jag lät arg på dig! Adde trodde att jag var skitsne på dig.
Men jag var peppad och gick in för leken med hjärta och själ! Så jag hoppas verkligen att du inte tror att jag är arg på dig för att du har en så kass tunga!!
De andra grenarna var:
spotta jordgubbe längst (hela laget)
Kasta boll i hink
Namnge 12 blommor
Spikstafett
Sätta sig på en potatis klämma ihop skinkorna å få med sig potatis tillbaka till laget.
Trumma som Martin
Riff vi minns på trummor
Helt otoligt så kunde jag höra vilken låt det var en gång!!
Blackcrowes "Hard to Handle"!
Jag har aldrig trott att jag hörde trummorna överhuvudtaget på en låt...
Så det var helt fantastiskt!!!
Vigg skrev eget
I bilen häromdagen skrev Vigg en egen låt också.
Min pappa är fiiiinast, min pappa är fiiin,
min paaaappaa är fiiiinast som den finaste bakterie
Min pappa är fiiiinast, min pappa är fiiin,
min paaaappaa är fiiiinast som den finaste bakterie
Stora feta tuttar
Jag befann mig mest i liggande läge idag.
En sväng kom Juliana och gosade med mig.
Hon tittar mot mitt bröst och säger.
- vilka stora tuttar du har mamma.
-jaja, det kommer du också få när du blir stor.
-nej, jag vill bara ha en bebis. säger hon och tittar ömsom på sitt platta bröst och mot min yppiga byst.
Då börjar hon sjunga, hittar på en egen låt
-Stora feta tuttar, jag ska också få stora feta tuttar.
Stoooora feeeeta tuuuuttar...
om och om igen
och det fortsatte ett antal minuter
Då är det svårt att hålla sig för skratt.
En sväng kom Juliana och gosade med mig.
Hon tittar mot mitt bröst och säger.
- vilka stora tuttar du har mamma.
-jaja, det kommer du också få när du blir stor.
-nej, jag vill bara ha en bebis. säger hon och tittar ömsom på sitt platta bröst och mot min yppiga byst.
Då börjar hon sjunga, hittar på en egen låt
-Stora feta tuttar, jag ska också få stora feta tuttar.
Stoooora feeeeta tuuuuttar...
om och om igen
och det fortsatte ett antal minuter
Då är det svårt att hålla sig för skratt.
Återfås mot beskrivning...
En byggbuss, en skinnjacka, en kamera och ett par sandaler.
Finnes i Fastbo efter midsommaraftonen!
Finnes i Fastbo efter midsommaraftonen!
fredag 22 juni 2007
torsdag 21 juni 2007
stygnen ska bort
Jag ska ta bort mina stygn idag, alldeles snart!
Jag är skitskraj!
Det kommer säkert göra svinont!
Åhhh, jag vill inte gå dit.
Jag vet att det finns såna stygn som försvinner av sig självt, varför sydde de inte dit såna på mig??
Men var tar de vägen?Asså de som försvinner av sig självt?
Försvinner de in i kroppen?
Hur kan de veta när de ska försvinna? Att kroppen har läkt ihop tillräckligt?
Går de upp i rök?
Det är ju magiskt!
Abra kadabra, blodet är borta, nu är såren läkta
Stygn som hållit hop bitar som varit uppfläkta
simsalabim
tråd
försvinn
Vips hips chips
så har man ett fint ärr
Jag är skitskraj!
Det kommer säkert göra svinont!
Åhhh, jag vill inte gå dit.
Jag vet att det finns såna stygn som försvinner av sig självt, varför sydde de inte dit såna på mig??
Men var tar de vägen?Asså de som försvinner av sig självt?
Försvinner de in i kroppen?
Hur kan de veta när de ska försvinna? Att kroppen har läkt ihop tillräckligt?
Går de upp i rök?
Det är ju magiskt!
Abra kadabra, blodet är borta, nu är såren läkta
Stygn som hållit hop bitar som varit uppfläkta
simsalabim
tråd
försvinn
Vips hips chips
så har man ett fint ärr
60-70-80-90-2000 talet
Det är fantastiskt!!
I min lilla familj
Jag är född på 60- talet (fast i jätteslutet)
Adde är född på 70-talet
Jesper är född på 80- talet
Jacob är född på 90-talet
sen gjorde vi en "miss" både Vigg och Juliana är födda
2000-talet
Oj, om jag ska följa det här ska det bli ett barn till om en sisådär 3 år igen då så jag täcker upp 10-talet också.
Sedan orkar nog inte min uttröttade kropp mer....
Det är rätt häftigt nu börjar jag tänka efter.
Sven (addes pappa) född på 10-talet
Inga(min mormor) född på 20 talet
Monica(addes mamma) född på 30- talet
Jörgen (min pappa)född på 40-talet
Monica(min mamma)född på 50- talet
Sen tar min familj över...
I min lilla familj
Jag är född på 60- talet (fast i jätteslutet)
Adde är född på 70-talet
Jesper är född på 80- talet
Jacob är född på 90-talet
sen gjorde vi en "miss" både Vigg och Juliana är födda
2000-talet
Oj, om jag ska följa det här ska det bli ett barn till om en sisådär 3 år igen då så jag täcker upp 10-talet också.
Sedan orkar nog inte min uttröttade kropp mer....
Det är rätt häftigt nu börjar jag tänka efter.
Sven (addes pappa) född på 10-talet
Inga(min mormor) född på 20 talet
Monica(addes mamma) född på 30- talet
Jörgen (min pappa)född på 40-talet
Monica(min mamma)född på 50- talet
Sen tar min familj över...
onsdag 20 juni 2007
27/6 skivsläpp
Jag kan inte riktigt fatta...
Så här ser det bland annat ut på
http://label.vinyl-junkie.com/
hemsida.
Swedish rock`n`roll
New generation!
tisdag 19 juni 2007
Uniformstvång
På mitt jobb är det uniformstvång.
När vi till slut lyckades hitta ett par uniformsbyxor i "lagom" storlek(tänk er att försöka hitta ett par byxor till ett par älgben) till Jesper säger han med äkta lidande i rösten.
- jag är tyvärr tvungen att tacka nej till det här jobbet!
Det är inte värt 10000 om dagen att vara tvungen att visa upp sig i de här brallorna!
Från sviiintajta rockersbrallor till pösiga uniformsbyxor...
-Snälla mamma kan du sy in de här?
-Nej, men du ska ju bara ha byxorna på jobbet...
och när du går genom stan för att komma till tåget mitt på dagen och på kvällen när du slutat...
När vi till slut lyckades hitta ett par uniformsbyxor i "lagom" storlek(tänk er att försöka hitta ett par byxor till ett par älgben) till Jesper säger han med äkta lidande i rösten.
- jag är tyvärr tvungen att tacka nej till det här jobbet!
Det är inte värt 10000 om dagen att vara tvungen att visa upp sig i de här brallorna!
Från sviiintajta rockersbrallor till pösiga uniformsbyxor...
-Snälla mamma kan du sy in de här?
-Nej, men du ska ju bara ha byxorna på jobbet...
och när du går genom stan för att komma till tåget mitt på dagen och på kvällen när du slutat...
En ny fas i livet
Idag har jag gått och fått en ny arbetskamrat.
Han heter Jesper och han har en mamma som bloggar...
Det känns konstigt!
Fast skönt! jag har varit orolig för hur han ska klara hyra och div överlevnadspartiklar!
YEAH!!!!
Han heter Jesper och han har en mamma som bloggar...
Det känns konstigt!
Fast skönt! jag har varit orolig för hur han ska klara hyra och div överlevnadspartiklar!
YEAH!!!!
måndag 18 juni 2007
Ansiktsgympa
Har den här snubben gjort för mycket ansiktsgympa?
Hugaligen!
Jag tror att man tänjer lite för mycket på allt i ansiktsmuskulaturen. Jag måste sluta upp med ansiktsgymnatiken...
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1097564,00.html
Hugaligen!
Jag tror att man tänjer lite för mycket på allt i ansiktsmuskulaturen. Jag måste sluta upp med ansiktsgymnatiken...
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1097564,00.html
Förhållanden
Jag har ingen större kunskap om jon bon jovi.
Men jag hade förutfattade meningar om honom kan jag erkänna..
Han och hans fru har varit ett par sen Jon var 17 år och nu är han 45!
45-17=28 år!!!!
Det är ju fantastiskt!
Han skulle aldrig ha fått så stora framgångar inom musiken om han inte haft henne! säger han
Guuuu det är så jag dör! Va gulligt!! Tänk om Adde kommer säga så om mig! Kanske inte just om musiken men bara ändå....
Fyra barn har de tillsammans också!
Fler såna nyheter!!!
Men jag hade förutfattade meningar om honom kan jag erkänna..
Han och hans fru har varit ett par sen Jon var 17 år och nu är han 45!
45-17=28 år!!!!
Det är ju fantastiskt!
Han skulle aldrig ha fått så stora framgångar inom musiken om han inte haft henne! säger han
Guuuu det är så jag dör! Va gulligt!! Tänk om Adde kommer säga så om mig! Kanske inte just om musiken men bara ändå....
Fyra barn har de tillsammans också!
Fler såna nyheter!!!
söndag 17 juni 2007
fan!
Jag hade velat åka hem i en sån här!
Jag skulle t o m tänka mig ett barn till om det skulle krävas för att få åka hem från BB iden här...
Jag skulle t o m tänka mig ett barn till om det skulle krävas för att få åka hem från BB iden här...
så här såg den ut
Jag har alltid fått höra i min skapelseberättetelse att jag åkte hem från BB i pappas opel kapitän. Jag har aldrig vetat hur den såg ut men nu sprang jag över en sån på blocket!
Är det nån som snart ska in till BB?
Här finns en prima åkahemfrånBB bil!
Hoppas att pappa inte hade dödskallar på sin!!
Förresten, pappa! vad var det för färg på din?
Jag känner hur det förflutna kommer ikapp mig...
Är det nån som snart ska in till BB?
Här finns en prima åkahemfrånBB bil!
Hoppas att pappa inte hade dödskallar på sin!!
Förresten, pappa! vad var det för färg på din?
Jag känner hur det förflutna kommer ikapp mig...
Missförstånd II
Igår var jag stationsvärd på jobbet.
När jag gick min morgonrunda så var det en av hissarna som inte fungerade.
Hur jag än försökte fick jag inte igång den, det gick inte ens att öppna dörrarna.
Helt dööö var den.
Jag ringde Schindlers hiss och felanmälde hissen.
I och med att jag var lite orolig över utifall att någon låg fast i hissen gick jag dit med jämna mellanrum för att lugna mitt oroliga sinne lite grann.
Längre fram på eftermiddagen ringer plötsligt mannen från Schindlers och är mycket upprörd!
-Kom hit på en gång det är sabotage!! Någon har lagt stora stenar i spåren!
-Va?
Jag blev alldeles skakis. Jag hade ju gått där hur många gånger som helst. jag började snabbt gå igenom hur jag gått och hur jag tittat.
-eh, jag komemr så fort jag kan! Jag måste bara göra klart det jag håller på med.
-Jaa, skynda dig! Det är sabotage.
På vägen till hissen arbetar hjärnan i expressfart. Vad ska jag göra? vem ska jag ringa? Vad ska jag göra? Hur stora är stenarna? Orkar vi bära flytta dem själva eller måste jag ringa nån som hjälper till att flytta stenarna.
När jag närmar mig hissen ser jag schindler mannen, står hyfsat lugn vid hissen. Där det inte finns några spår...
-Kom ska du få se! Det är sabotage! Det är någon som lägger så här stora stenar han håller upp en sten (ca3 cm höga och 3,5 cm långa) . De lägger stenarna här i spåren då kan inte dörrarna gå igen ordentligt och då stängs allt av efter en stund...
När jag gick min morgonrunda så var det en av hissarna som inte fungerade.
Hur jag än försökte fick jag inte igång den, det gick inte ens att öppna dörrarna.
Helt dööö var den.
Jag ringde Schindlers hiss och felanmälde hissen.
I och med att jag var lite orolig över utifall att någon låg fast i hissen gick jag dit med jämna mellanrum för att lugna mitt oroliga sinne lite grann.
Längre fram på eftermiddagen ringer plötsligt mannen från Schindlers och är mycket upprörd!
-Kom hit på en gång det är sabotage!! Någon har lagt stora stenar i spåren!
-Va?
Jag blev alldeles skakis. Jag hade ju gått där hur många gånger som helst. jag började snabbt gå igenom hur jag gått och hur jag tittat.
-eh, jag komemr så fort jag kan! Jag måste bara göra klart det jag håller på med.
-Jaa, skynda dig! Det är sabotage.
På vägen till hissen arbetar hjärnan i expressfart. Vad ska jag göra? vem ska jag ringa? Vad ska jag göra? Hur stora är stenarna? Orkar vi bära flytta dem själva eller måste jag ringa nån som hjälper till att flytta stenarna.
När jag närmar mig hissen ser jag schindler mannen, står hyfsat lugn vid hissen. Där det inte finns några spår...
-Kom ska du få se! Det är sabotage! Det är någon som lägger så här stora stenar han håller upp en sten (ca3 cm höga och 3,5 cm långa) . De lägger stenarna här i spåren då kan inte dörrarna gå igen ordentligt och då stängs allt av efter en stund...
lördag 16 juni 2007
motionera mera
Jag har insett att jag måste börja nu!
Snacka om gummifejja...
Röra på mig!
Jag står inte ut med tankar på mig själv i badklädsel....
Jag står inte ut med tankar på mig själv i joggingutstyrsel heller...
Men nånstans måste man ju börja!
Jag har börjat med morgongympa.
Och inte vilken som helst...Ansiktsgymnastik...
här följer ett smakprov på hur det kan se ut...
Snacka om gummifejja...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)