granne

Hoppsan hon kom tillbaka grannen.

Första gången så bjöd jag in henne på en kopp the.
Det tackade hon inte nej till det var då hon berättade om att hon gått med i E-kontakt.
Nånslags internetdejting plats vad jag förstår.

Hon är så kul!
Hon tittar rätt in i ögonen på mig och ser så full i tusan ut och säger förtroligt...
-jag tjänar pengar på det här!
-jaha?
-jajamensan så slänger hon med huvudet och fnittrar, högt! Det finns händiga karlar där ute må du tro!
-jaha?! säger jag med ett stort leende. Det går liksom inte att låta bli. det är som om vi är gamla förtroliga vänner.
-javisst, jag hade en karl över nu och då råkade vi komma in på att min kökslampa är trasig.
Skrattar högt och gällt.
-jovisst sörrö, han tog med sig den hem!
fnissar och slår ihop händerna.
-jaa du, annars hade jag säkert gått och köpt en ny lampa för några tusen!
Spärrar upp ögonen oc hslänger med håret.
-Jo, det visade sig att det inte var nå fel på lampan.
fniss och ett hellyckligt flin i hela ansiktet.
-han var här igår igen... med mätinstrument och grejer. Det var dimmern som hade gått sönder!
hahahahah! (ojojoj nu tror jag hon lyfter snart...)
- jadu vet annars hade jag tagit dit elbyrån och dom. DOM tar betalt bara för att titta in i huset!
Javisst, jag måste ha tjänat en 5 tusen på det här!

Hon är mcyket speciell, hon är lite som ett barn.
Nära till alla känslor
Jag råkade säga att vi har sett till en gul katt här hos oss från och till och att den är här jämt nu.

Då slår hon ihop händerna och tårarna tittar fram i hennes ögeon.
-Men Guu kan det vara Emil?
jag sitter mer som ett fån.
Nyss så glad och lycklig och nu gråtfärdig och ropar på Emil?
-har han en vit svanstipp? frågar hon med händer hopslagna runt hennes ansikte
-eh, jag vet inte ? han är så skygg, Jag ser honom bara när han kommer i full fart och springer in under huset.
-men du förstår. vi hade en gul katt och den försvann för 2,5 år sen.
Kan det vara min älskade katt?
-jaa, kankse det svarar jag dumt

Nu kom hon alltså tillbaka efter 10 min med ficklampa. Hon skulle leta efter katten.
Vi gick ut, jag hade maten på spisen och hungriga barn.

Pekade att jag sett katten springa in under huset.
Då slänger hon sig ner på backen oc hbörjar krypa in under huset samtidigt som hon skriker i falsett
-EEEEMIL, min älskade Emil! jag är här nu!! om och om igen

hur jag kunde hålla mig från att gapskratta det vet jag inte!
Jag ser ett stor bakdel som jag inte för mitt liv kan förstå hur det ksa komma upp igen.
Det börjar visst hon också funder på.
-ojojoj, vad har kärringen gjort nu då? tänk om jag inte kommer upp och jag som ska gå i pension i mars!

jag stod och hoppade! jag bet mig i läpp och tunga ja till och med i gomseglet tror jag.
Allt för att hålla mig från skratt!

Hmmm, undra om hon ens tänkte tanken på hur vi skulle se på (b)saken...
Ha en dam ligagndes halvvägs under vårat hus...