fula känslor

jag är på jobbet, jag har emd mig barnen mycket för deras skul, rätt mycket för adddes skull.
han ska hina massor inne på lilltoa medan vi är borta.
Sen ska vi till Uppsala till Nico, Sofie och VIctor.
Då hinner han inget mer idag...

jag sliter på jobbet med två barn så mycket jag kan och så fort som möjligt så vi kan komma iväg till hans bror med familj.
ok, jag snabbar mig inte på järnet så han ska hinna så mycket som möjligt utan att ha två frågvisa ungar runt benen hela tiden.
Dem tog jag med mig till jobbet och frågorna har de med sig.

Så ringer jag till honom för att kolla av hur det går för honom.
Jo visst!
då är han hemma hos Fredrik och Linda!!!

visst...han är värd det!
men jag då?
när hade jag egen tid så jag kunde åka hem till någon eller göra precis vad jag ville?

Jag känner mig skiiitsur!
jag tycker han kan åka själv med Vigg och Juliana till Uppsala!
så får jag för en gång skull egen tid!
jag har massor att göra för mig själv.
och ännu mer saker som jag skulle vilja göra som jag aldrig hinner.
för att jag aldrig är ensam!

men
han är ju värd att åka och ha sin egen tid!
jag får inte glömma det.
fast jag är svinigt avundsjuk!