tänk om man kunde få och natruligtvis ge lite oftare.
En dag som denna.
jag får känna mig omtyckt och ihågkommen av så många människor.
jag har blivit så glad!
Först sköts en salut i skogens mörker till min ära!
sen present öppning i sängen!
åsså alla gratulationer per sms, facebook, blogg och mail.
alla telefonsamtal!
I skolan bli inkallad i gymnastiksalen och få sitta i mitten av alla medan de sjunger och hurrar.
Kramar i massor från alla barn och teckningar!
Apropå fika besök med stor bukett.
Sen en award av en nytillkommen bekantskap via bloggen.
Sist men inte minst Addes ord.
Jag blev alldeles tårögd, rörd och lycklig!
Tänk vilken underbar tur jag har som först och främst har min man och alla dessa fantastiska människor runt mig!
Det är nästan så man börjar tro att man är något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar