torsdag 13 mars 2008

Hundfjääärt

Det går inte med ord att beskriva hur illa vår jycke fiser.
Så fort ha nsomnar, vilket vi kan tycka är skönt i 5 min...
Sen startar det.
Lukten från underjorden, halv ruttnade hartassar liggandes i en hundmage blandade med hönsskit och rävkorvar, gamla sopor asså jag vet inte hur det ska förklaras.

Denna stank gör att vi endera måste utrymma vårt rum eller så sitter jag med en tidnign och en tändare i handen... redo att tända en liten snabb brasa som jag genast släcker och viftar framför våra näsor så röklukten ska ta övertagen om skitlukten.

Jag gör det senare...
tänder, blåser och viftar, blåser omkring röken, viftar. och blåser lite till.
(börjar bli lite orolig över att det kommer komma några bieffekter av allt detta blåsande.
Jag kommer nog se ut som Louis Armstrong snart, kinder stora så att det får plats en pilatesboll i vardera kind.)

Nr småttungarna somnat och vi får en stund vuxentid går vi till soffan med popcorn, fotkräm, tidning och tändare...

Så är livet som hundägare

3 kommentarer:

marie sa...

Ja du, det där med hundpruttar....vår ena jycke är helt hopplös...det är så man storknar, alltid när han ställer sig i soffan för att titta ut så fiser han i takt med svansen viftar. Ofräscht....

Anonym sa...

Hahahahaha...märsta-brassen skrattar....förlåt.

Vickiehickietorian sa...

hahaha! kom hit i påsk får du känna... de är nästan i samma klaiber som dina bakisfisar...ahhah