Mötte en tjej som var ute och joggade (idiot) jag blir alltid så imponerad.
Inte för att de joggar, det förstår jag inte hur man kan utsätta sig för frivilligt utan att de vågar!
Jag törs knappt gå upp till tidningsröret själv.
Jag är skiiiträdd för älgar.
När jag väl går och ska hämta tidningen så pratar jag högt eller sjunger högt för mig själv.
Inbillar mig att då skräms de bort av min röst!
(för vem gör inte det,...)
Jag fattar inte hur folk vågar gå ut och promenera här ute på vischan ensamma...
var som helst dyker de upp på sin smala, långa skånkar.
Huuuu.
Jag fick höra om han som skulle cykla hem efter en blöt fest. I detta kompakta beckmörker som vi har vi som bor ute på landet.
Han såg i princip ingenting kom på att om han tittar upp i himlen kunde han se var vägen gick eftersom skogen inte var kompakt just där vägen var.
Så han cyklade med huvvet lyft mot skyn.
Funderade över huruvida han skulle ha nackspärr eller inte dagen efter...
DUNK! SMÄLL;SKRÄLL!
han cyklade rätt in i en ÄLG!
oh,my God!
2 kommentarer:
OOO fy så hemskt ,jag är också livrädd för älgar, dom är så stora
men dom ser i alla fall roliga ut när de springer...
kram Annis
Skicka en kommentar