vuxen

Förr var jag itne rädd för fan själv ens.
Kastade hjärtat och for efter.
Tänkte efter efter och kunde få hjärtslag i efterhand av vad som kunde ha hänt.

Åkte skidor som en galning först och galnast ner.
hängde på och åkte motorcykel både på bakhjul och snabb som hästen.
flygit segelplan och hängglidit.
vattenskidor och cyklat så tänderna har rykt i munnen.
följt med på både det ena och det andra.
Hoppat trampolin framåt och bakåt och runt hur som helst.
Kört rally och börnat så raggarna har kommit fram för att vicka omkull min bil..
åkte karusell och käkade karamell på samma gång så mycket som möjligt när tillfälle fanns.
jag har verkligen inte tänkt efter före.
Det är skiiiitkul att tänka tillbaka!
jag ångrar inget.
För det har alltid gott bra.

Nu är jag så feg!
Det måste ha med ålderna att göra.
Jag törs knappt hoppa på studsmattan.
mest för att jag är orolig för att jag ska kissa på mig...
åka fort med någon annan?
nej aldirg!
fort kan jag ibland köra själv men mycket behärksat.
åka karuell?
nej! hu!
oc hallra helst nu när min kära Lotta på jobbet berättade när hennes familj var på tivoli i köpenhamn...
berg och dalbanan pajjade!!!
däruppe! på sniskan!
blev de sittandes....
tills brandbilen kom med stegen och tog ner dem!
men hallååååå!
jag skulle ju aldrig sätta mig i en karuslel efter det!!!

Och mina tankar när jag gör något ändå är..
" hur kan ajg utsätta mina barn för detta? det finns bara jag som kan älska dem som jag!
jag kan inte göra detta! då blir de utan mig och kankse aldrig kommer minnas mig. "

lite egoistiskt! men sant!
jag kan inte dö förrän alla barn har blivit större.
för jag vet att ajg vill deras absolut bästa