Imorse fick jag lov att gå upp i ottan.
Jacob ska till Kungsberget med skolan.
Skjutsade in honom till Sala så han inte skulle missa anslutningen där till Uppsala.
Han skulle vara i Uppsala kl 7.31, det var samling 7.30.
TÅget fick rött precis i infarten till stationen.
Så han sprang till bussen kl 7.38 och ser hur det åker...
-MAMMA!!!
så nu har jag suttit hela morgonen och letat alternativ.
och vi lyckades!!!
Han sprang medan jag talade om varifrån det gick en buss direkt till KUngsberget.
Ok, det skulle kosta ungefär dubbelt...men han har ju sett framemot detta så länge.
Han älskar att åka skidor!
jag sa även att det såg ut på informationen att bussen var fullbokad. men att han kankse kunde fråga iallafall....
Jag hörde en viss desperation i hans röst när kl var 7.57
-men var?? varifrån går bussen? jag är ju här?! men jag ser inte en människa med skidor!!?
-ja? jag vet inte? det står bara storgatan, konserthuset.
jag har ingen aning om var konserthuset ligger ju??
-JO! där! jag ringer upp dig mamma!
klick!
sen gick jag här, fram å tillbaka....
till slut kunde jag inte hålla mig.
-Ja, det är Jacob.
Hördes det inte lite bussdunder i bakgrunde?!?
-hej, hur gick det?
-ja! en glad stämma hörs Jag fick åka med! han var skitsjysst!
pjuuuuuu!
-jaha! men det stod att det var fullt? Hade du pengar så det räckte? Vad kostade det?
-ehh, jag hörde hur han log. Jag fick åka med gratis!
MEn tack!!!!
vilka härliga människor vi har runt oss ibland!
tack kära busschaufför!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar