kameratokig!

jag vill ju fota hela tiden nu när jag fick en kamera.

i förrgår när jag skulle åka och hämta småttungarna tänkte jag att jag skulle ta med mig kameran...utifall att...
sen tyckte jag själva att jag var rätt fläng så jag lämnade kameran hemma.
vad skulle kunna vara värt att fota på vägen till oc hfrån dagis??

hämtade barnen och åkte hem.
när vi kom hem till vårt tidningsrör....så står en stor älg vid vägen...
han stod kvar, tog två kliv, över diket så han stod precis på andra sidan.
stilla och nyfiken!
jag vevade ner fönstret och snackade lite med honom och han stod kvar.
jag talade om för honom hur arg och förbannad jag var över att jag lämnat kameran hemma.
och bad honom stå kvar tills jag bara åkte ner och hämtade kameran.
började rulla försiktigt ner.

sprang in och slet åt mig kameran.
oc hsprang upp.
älgen var borta.
antagligen stod han precis inne bland träden och skrattade åt mig.
sen blev jag skiiit rädd" tänk om han skulle komma fram?!"?!"
jag såg hans stora, enorma klövar och insåg hur liten jag är i jämförelse mot en älg...
jag sprang med andan i halsen och fick spara detta minne i mitt huvud och i kameran.
fan!