lördag 5 januari 2008

När blir man nöjd

Juliana var av den morgonpigga sorten från och med den dag hon föddes.
VI har gått upp tiiidigt och förbannat klockan.
Det har inte spelat någon roll hur vi än försökt så har hon haft någon slags inbyggd inre klocka som har kuckelikuat runt 5-6.
Det är ju för gräsligt!

Tills nu.
Detta jullov har ställt allt på sin ände.
De vaknar inte förrrän kl 9,30!
Härligt?
Du det kan du hoppa upp och slå ihop dina klatschiga små skinkhalvor på!
Men det alltid så efterfljande ordet.
men...
Det har inneburit att vi har gått och lagt dem runt 20,30 tiden.
sen har de lekt i sängarna fram till 23,30.
Så vi har inte haft nån som helst vuxentid alls...
såvida man inte kallar det vuxenskojigt,roligt, nyttigt och motionshöjande att springa upp och ner för trappen
20 000 gånger varje kväll för att mocka ur leksakerna som belägrar deras sängar. Då menar jag verkligen belägrar!
Juliana har haft så mycket grejer i sin säng så hon inte har synts.
Vi har försökt med övertalning, att det måste sova för vi ska göra sååå kul saker dagen efter... de kanske inte orkar om de inte sover...
vi har hotat de får inte sova i samma rum om de inte slutar leka nån gång, vi ska plocka bort alla leksaker från deras rum om de inte slutar plocka ner alla leksaker i sängarna.
Inget har hjälpt.

De senaste två mornarna har vi ställt kl på 8 för att försöka få dem att somna i hyfsat tid på kvällen.
Vilken misär att ställa klockan.
De är så trötta oc hunderbara när "vi" väcker dem man skulle bara vilja krypa ihop som en boll med dem och somna om i varandras värme.
men då måste pappan vara hård (jag är för trött och gosig) så de försvinner upp i den tidiga morgonkylan.

Fasen vad konstigt det är det är hundra gånger jobbigare att gå upp kl 8 än tidigt?
men skönare att gå upp 9,30-10! Mycket skönare!

Inga kommentarer: