ibland känns det som om man håller på att jobba ihjäl sig så blir det ingenting i slutänden...
vi skulle gå ut på promenad med Bazir, jag, adde, vigg och juliana.
Spännande, det är alldeles svart här ute hos oss.
Så barnen skulle ha med sig sina ficklampor.
och vi skulle skynda oss lite... innnan bolibompa, så vi hade en kvart på oss.
Vi letade jackor sen termobrallor och var i hlea friden var den "rätta" mössan.
åsså vantar och de SKA passa ihop.
Sedan hittade inte Juliana den ficklampan som hon hade tänkt sig...
Pjuo ute!
Vi gick runt huset och skulle ut på åkern och där skulle vi om vi hade tur kankse få en älg!!
Barnen sprang med sina ficklampor och lyste mest oss (adde och mig) i ansiktena eller blinkande med dem i våra ansikten så vi höll på att drabbas av epilepsianfall.
Vi sa hurtigt att vi skulle släcka lamporna och smyyyyga oss fram...
Precis när vi kommit ut på åkern lägger sig Juliana ner och orkar inget mer!
inget kan få henne på fötter igen!
men, men med div lirkande och hållande i varsin hand kom vi hem igen.
Då hade vi hunnit vara ute i ca 7 min!
vilken promenad
2 kommentarer:
Man ska ju inte ta för långa promenader med valpar...så det blev nog alldeles lagom! :)
jag vet, har haft valpar förr.
men kom och låna småttungarna och bulig åkermark får du se och uppleva hur lång en promenad är i min verklighet...
det är inte direkt en motionsrunda...
Skicka en kommentar