Idag, i vår lilla tidning hade en tjej jag känner skrivit en liten "krönika" eller vad man ska kalla det, om sin pappa.
Det var så fint skrivet med sån högaktning och jag kunde riktigt känna längtan som hon måste ha efter sin pappa.
Så jag stod imorse och grät stora krokodiltårar över henne och hennes pappa.
HUnden blev orolig och ville trösta mig.
men jag ville gråta klart.
jag ville så gärna att de skulle fått några år mer tillsammans.
Tänk vad en del skrivna saker kan trycka på knappar som släpper alla känslor.
Från att stå hängd över köksbänken lite lätt stressad och bläddra genom tidningen till att bli alldeles överväldigad av sorg...
2 kommentarer:
Och ibland kan det ju vara så himla skönt att få grina riktigt ordentligt!!
Jag började oxå min morron med att storlipa när ja läste artikeln.
Kände hennes pappa(en fantastisk
människa)och ja vet hur mycke hon saknar honom...fantastiskt fint skrivet...åhh så stolt han måste va
De e faktiskt skönt att få böla ibland. sköt om er..kram pilla
Skicka en kommentar