blindstyre

när orken inte finns väljer jag att bli blind.
Jag är blindare än både Ray och Steve tillsammans.

undras om det märks eller om de tror att de jobbar snyggt denna gång.

Jag har massor att göra och lite till och jag har huvvevärk ochär brydd.

Jag hör till min stora fasa att barnen håller på att slå ihjäl sig uppifrån.
De håller på att komma genom taket...
ner i soppan som är kokhet!

Jag smyger upp.
De leker själva utan att bråka men hur kan det låta så mycket?
Sakta i indianmockasinerna tar jag mig uppför trappen.
Tar på mig spionarslet och trycker mig efter väggarna.
De skrattar och har kul sen dunsar det och brakar.
Så pass att det gör ont i mitt hjärta.
Jag fixar gamnacke och spejar runt hörnet.

Barnen i trosor och kalsonger med filt på huvvet
hoppar för glatta i livet i
VÅRAN säng.
Det är förbjudet!

Men

De leker uppe utan att bråka!
De springer inte runt mina ben och tjafsar och skvallrar och skriker!
De kör inte sicken blås och skrattar sin mor döv!

Hur förbjudet känns hoppet i min säng...

inte ett dugg.
bara de inte ser det.
att jag godkänner det.
Lika sakta smyger jag ner igen
till ensamheten och
dundrandet uppifrån!