jag önskar att jag inte känner och tycker något.
att jag bara kunde stänga av och gå vidare, rycka på axlarna och skita i allt.
Det rör ju inte mig...
men tamejtusan så ska jag bry mig och älta.
sitta med en klump i magen och undra.
och tillslut inte kunna hålla käft.
å vem tror jag att jag är?
ska jag rädda världen eller vad tror jag om mig själv?
Åh, vad jag önskar att jag kunde bara gå och inte bry mig...
2 kommentarer:
Du behöver en pratstund med fru Vangbo hör jag...
Om det vore sa enkelt bara...att liksom stanga av,men det ar inte det jamt,tyvarr! Jag forstar precis vad du sager,har samma problem,tanker fooor mycket,gor mig galen ibland! Men kom ihag att det blir battre...jag lovar! Ma gott Viktoria! Kram M
Skicka en kommentar