phuuu....
Vilken dag!
En av mina första kunder imorse var en farbror som jag först trodde var en av a-lagarna men så fick jag för mig att han kanske hade något psykiskt handikapp.
Men kom fram till att han var nog bara en gammal farbror.
Han ville åka till Berlin så fort som möjligt.
Jag märkte att han bröt lite på tyska och så såg han lite ledsen ut, jag tänkte att något hade nog hänt nere i Tyskland.
Det fanns inga billiga biljetter kvar så det blev hyfsat kostsamt för honom men han rörde inte en min, betalade med sitt kort.
Jag talade om från vlket spår tåget skulle avgå ifrån.
Jag stod och tittade när han gick ut och sa till Martina att jag undrade hur han skulle komma ut på spåret ens. Han var riktigt ströpplig.
Sedan tänkte jag inget mer på honom.
Lunchade med Jeppa och hans Linn på en Spicy hot.
Det var riktigt trevligt!
Jeppa har ju hela tiden sagt att hon är så blyg så att hon inte vågar träffa någon. Men jag tyckte hon verkade väldigt rar.
När jag kom tillbaka till jobbet kommer Martina med ett fax.
FÖRSVUNNEN PERSON!!!
från polisen.
Med en klockren beskrivning av farbrorn som jag skickade till Berlin!
Jag blev alldeles kall.
Hittade hans bokning och insåg att han skulle vara framme i Malmö ca kl 12.50 och klockan var 12,42.
Ringde direkt till polisen och blev kopplad till de som höll i ärendet.
Jag sa att han skulle byta tåg i Malmö och tåget därifrån skulle gå kl 13,03.
Medan snuten skriver ner det jag berättar tittar jag ut mot väntsalen och ser och ännu mer hör en tjej skrika och ramlar i rulltrappan.
Jag börjar skrika (i telefonen) till mina jobbarkompisar
-Spring för fan ut!! det är nån som fastnar i rulltrappan men gåååååå dåååå!!
Polisen i luren ropar och undrar vad som händer.
-Fan, fan hur går det nu då står jag och ojar mig, polisen säger att jag är tvungen att tala om vad som händer.
Jag ser bara hur människor samlas kring rulltrappan men ingen trycker på nödstopp heller??
Men jag ser hur Laila och Martina springer upp och återgår då förfärligt skärrad till mitt samtal med polisen.
Han blev nog lite tagen av det som hände också så han tog mitt nummer och tackade.
Då fick jag äntligen reda på vad som hade hänt i rulltrappan.
Jodå, det var en nyförlöst mamma som varit i Västerås på återbesök på bb någon dag efter förlossningen eftersom det hade varit komplikationer.
Tar rulltrappan med barnvagn!?
Idiot!!
Ramlar och blir naturligtvis livrädd för vad som ska hända barnet!
De har en sån otrolig tur för det står en man i rulltrappan som säger helt coolt efter allt" jag kunde inte ta emot bägge två så jag valde barnvagnen"
Mannen tog ett steg över tjejen och står helcool och håller i barnvagnen hela vägen upp! Han blir dagens hjälte ja, fömodligen hela veckans förresten.
Så ringeer polisen upp mig förstås och vill veta mer.
Då har jag samlat mig och säger att jag ska skynda mig och ringa tågmästaren på tåget som precis anlänt Malmö för att kolla om farbrorn överhuvudtget kommit så långt.
-Tack! sa snuten.
Jag ringer upp tågmästaren som precis hade hjälpt av gubben och visat vägen till tåget till KÖpenhamn.
-Stoppa honom! han är efterlyst eller vänta... jag måste ringa polisen igen men titta efter honom KÖpenhamns tåget får inte åka med honom.
Jag hade fått direkt numret till polisen så jag ringer och säger
- ja, det är Viktoria här igen (hahah). Jag har en man i Malmö som står och tittar efter honom vad ska jag göra?
-Ring till honom och be honom ta farbrorn åt sidan så skickar vi en polisbil på en gång dit!
-OK! jag är med, hej! säger jag och ringer upp min man i Malmö (hahahha)Säger åt honom att gå fram till farbrorn och be honom följa med åt sidan.
Förklarar att vi har skickat en polisbil så de är på väg!
-Ja,ja visst säger min man i Malmö!
Jag lägger på och ringer upp mina nya arbetskollegor på polishuset och berättar att allt är chill!(fast med andra ord)
Sen var jag helt slut!! jag skakade i hela kroppen och kände mig svimfärdig.
Jag hade fått veta att farbrorn hade alzheimers och hade nyligen fått en stroke och skulle inte klara av någon sån här resa!
Lotta sa att jag skulle logga ur och ta det lugnt en stund.
Sagt och gjort!
Eftersom jag är vimsig så lät min återberättelse direkt efteråt ungefär...
Västeråsen ringde precis när tjejen ramlade under husvagnen sen ringde västeråsen igen och då ringde jag till malmö och där var tysken.
Ja det rör sig emellanåt.
Precis när jag körde in på vår väg ringde min mobil och det var Lotta från jobbet. Jag bara frågade vad har jag gjort nu då?
Då berättade hon att det gått ut ett fax igen som talade om att den försvunna mannen var återfunnen i Malmö och polisen ville tacka för samarbetet med Viktoria på Sj.
Det är jag det!
2 kommentarer:
Bra jobbat, veckans hjältinna du med ju :)
Hej hopp!
Såg på msn att du börjat blogga, vad kul att läsa om dina äventyr!!! :)
Pluggar du fortfarande eller jobbar du nu? Vi måste få till en fika hörru...
Kram
Camilla ("Juvel")
Skicka en kommentar