torsdag 19 april 2007

Det går inte att förklara...

I går var det en dödsannons i vår lilla lokaltidning.
En tjej i min ålder är borta.
Efter vad jag förstår valde hon det själv.
Det går inte att förstå hur man kan göra ett sånt val.
Jag kan INTE förstå.

I morse ringde min väckarklocka 4,45. Helt värdelöst! Gå upp i otthelvetet för att åka till jobbet!
Men på min väg till jobbet går solen uppp.
Hela min värld blir rosaröd innan den skimrar i guld. Rådjur och harar hoppar omkring fåglarna flyger lekandes i par runt och upp mot den stora runda solen. Jag blir alldeles pillrigkvillrig i kroppen och tycker att det är fantastiskt vilken tur att jag är vaken och få se detta.
Jag får åka på en guldskimrande väg till jobbet.

Tänk att aldrig mer få uppleva det?

Jag kom att tänka på en händelse om ett par uppifrån Sverige som inträffade för ca 1 år sedan.
Fru och man hängde sig tillsammans i ett träd strax utanför samhället.
Den händelsen kommer tillbaka till mig lite då och då. Hur kan man bestämma sig för det tillsammans? Barnen (som är i 20 års åldern) fick sätta ut en annons i tidningen för att be folk sluta spekulera och sprida rykten.
Det är ju också förjävligt att det är så många som inte har med skiten att göra måste veta och får de inte veta så hittas det på en sanning som de tycker känns bra.

Det närmaste jag har kommit dessa gärningar är först och främst lokförarna som blir väldigt utsatta när trötta människor hoppar framför tåget.
Sedan kom jag också att tänka på när jag åkte till jobbet för några år sen...
I nästintill beckmörker lyses allt upp helt plötsligt det är poliser, brandmän och ambulans som i den arla morgontimmen arbetar febrilt med en personbil och en långtradare. Hörde på radion senare att föraren till personbil hade avlidit.
Pratade sen med Uffe, lastbilskörare. Han hade hört på komradion att de, lastbilschaufförerna, hade varnat varandra för en personbil på denna sträcka som försökt vid flera tillfällen, frontalkrocka med lastbilarna.
Han lyckades ju men hur mår lastbilsköraren?

Det är ju ännu svårare att förstå!!
OK, man är trött på ALLT men hur fan kan man utsätta en annan mäsnniska som ska fortsätta leva med vetskapen om att en annan människa har dött framför dem?
Nej, fy fagerudden för den sortens självmord!!

Något lite positivare om sånt som är svårt att förstå... Man kan inte förstå hur det är att vara förälder förrän man blivit förälder!.
Jag har varit orolig för att min kära lillasyster kanske inte skulle få uppleva känslan att vara mamma.
De har alltid sagt att de har för mycket att göra, de skulle inte ha tid!
Men så fick jag bli moster!! Till lilla Maja.




Min syster sitter nu md ett lyckligt leende och sa vid ett tillfälle;
-Tänk vilken tur! Tänk om vi skulle ha planerat in det här att få bli föräldrar....
då hade vi varit 100 år innan vi planerat klart och då hade vi varit för gamla.
Och då hade vi aldrig fått uppleva detta!!

Jag har gjort mina tappra försök att förklara det stora med att vara förälder men som sagt det går inte att förklara...

dödsel och födsel är oförklarbart!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej kul att läsa om dig och er varda ;) ja jo helger me för den delen kramizar "plastmor"

Anonym sa...

Jo det blev anonym vet ej varför Carina

Anonym sa...

kollar bara

Anonym sa...

jag blir anonym fast jag går in på övrigt plastmor

Anonym sa...

yahooooooo jag kunde :) ha en trevlig kväll. kram