Kan jag hjälpa till

Cissi och jag har diskuterat de där med bygge.
Att det tas för givet att vi som tjejer inte kan sånt.
Det är vi som ska passa barnen så papporna ska kunna bygga så fint åt oss.
Sen när vi närmar oss välja inredning då, ska vi vara med.
Då kan papporna passa barnen så vi kan åka till olika affärer och titta på form och färg.
Det trista är att man själv går på det.
Fast ibland utnyttjar jag det också...
Liksom när det är tråkigt oc hjobbigt...
Näää, Adde det här kan inte jag! Kom å hjälp mig!

Men nu tänkte jag att jag skulle bevisa motsatsen!
JAg har chansen att visa min duglighet när vi bygger ut. Japp!
Kan jag hjälpa till? Barnen lekte lite själva.
-Ja, bra! Skitbra! Skotta gruset så det ligger i våg, en meter under snören fär där ska golvet gå.
-Jaa sa jag vid gott mod.
Efter 4 spadtag tyckte jag att det var så förbannat tråkigt så jag nästan avled.
HElt värdelöst göra verkligen. Men jag bet ihop och skottade. Medan jag hoppades att barnen skulle behöva passas lite...
Jag skottade så svetten lackade. Så kom jag på att vi hade tvätt som måste hängas.
Betydligt mcyket trevligare.
Jag hoppades att han skottade färdigt tills jag var klar.
Men nej, han hade sparat det åt mig.
Fy honkan! Det var bara att bege sig ner i gropeländet igen och greppa spaden.
Kom på att vi måste ju äta lunch.= gå upp ur hålet och titta i skåp och frysar vad som finns...
I vanliga fall går jag och muttrar över att det alltid är jag som måste hitta på lunch.
Jag hör att han aldrig börjar skotta får ltie panik. vafan jag tänker inte skotta mer. Lagar mat skiiitlångsamt!
Då till slut hör jag ljudet av spadplåt möter grus! Som ljuv musik i mina öron.
menför säkerhets skull väntar jag innan jag går ut...
Efter maten frågar jag på nytt
-Kan jag hjälpa till?
-ja, skitbra tipp topp! Såga av den här plankan efter sträcket här..
Hmmm vilken utav sågarna ska jag använda?
-ta sticksågen hör jag honom mumla.
Och jag sågar! det är ju skitkul! Nu ska här sågas!
Jag behöver ju bara stå här uppe och ta emot de han skickar upp.
så hör jag nerifrån igen.
-mmm, ta ett mått 67 cm med finsidan mot dig efter 67 cm ska det slutta utåt mot spånten med finsidan...
vafan!
-Äh, det här fattar jag inte ett dugg av! Du vill ju inte ha min hjälp va? Tror du jag fattar vad du säger?
Säger jag och går därifrån. Jag kanske skulle passa på att plocka av hallonen nu...
Det är lite enklare att vara tjej. Skönt att ingen räknar med att jag ska kunna. Det räcker för mig att veta det!JAg behöver inte visa det