Grrr!!!
Ibland blir jag galen!!
Det känns verkligen som om man är tvungen att göra en del saker två gånger eller att det blir mer jobb efter när Adde har gjort något.
T ex hänga tvätt.
Jag är extrem noga med att hänga tvätt, allt för att slippa stryka.
Skaka ut, häng upp och dra det plant.
Jag stryker i princip aldrig.
När Adde hänger tvätt tar han upp den blöta trasan och lägger den på tvättlinan.
Plagget torkar ihop, t ex ärmarna har skrynklat och torkat ihop sig så det knastrar om det när jag försöker sära på tygdelarna.
Jag hatart!
Till sån milda grad att jag hellre tvättar om plaggen istället för att stryka!
När jag plockar av matbordet sköljer jag tallrikar och allt sånt vi använt vid måltiden och matlagningen.
Då är inte panik att stoppa in det maskinen eller starta igång den.
Adde brukar iallafall plocka bort allt från bordet men sen får det stå...
Allt, varenda smula av matrest torkar fast, som betong.
Om det är jag som ska stoppa in i maskinen känns det som om jag måste diska allt för hand innan maskinen ska diskat.
Om det är Adde som plockar ur maskinen efter att han har stoppat i och kört igång så ställer han in det i skåpen.
UTAN ATT TITTA I!!
Vilket innebär att den stackare som ska få sitt kaffe i en av klägg helt igentorkad mugg ser lagom lycklig ut
Men Adde är av den typen som tittar i muggen skrattar och tar fram en ny och förhoppningsvis(!!)tittar i den innan han ger fram den till den kaffetörstiga!
Sen går han omkring och klagar på diskmaskinen, funderar vad det är för fel på den. Måste den ev. lämnas in eller.
Det som är svårt är att säga till på rätt sätt.
Det får ju inte låta som om jag klagar för då blir han ju säkerligen asosugen på att nånsin göra något igen.
Jag försöker lägga in det som några små tips då och då.
Och han låter som om han bryr sig, men såna tråkigheter går in i ena örat och ut genom det andra...
Egentligen så är det ju inget som dödar så jag håller truten förutom några små försök då och då.
Det tar ju faktiskt bara lite mer tid.
och han känner ju sig duktig som har gjort allt det där tråkiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar