Igår kväll försvann de sista hårtestarna från mina ben.
Jag köpte nåt hårborttagningsmedel som man skulle duscha bort, det funkade väldigt dåligt.
Jag smetade ut krämen över hela underbenen. (applicerade) Så skulle den verka i 1 min sen kundejag duscha fast inte direkt på huden,
underbenens hud uppfattade jag det som.
(Men de menade nog överhuvudtaget.)
Man fick inte överskrida tiden 6 min. Då måste krämen vara bortduschad.
Jag duschade efter 1 min och när det gått ca 6 min,
tvagade jag in mina ack så fortfarande håriga ben.
Jag tror inte jag blev av med ett hårstrå.
Jag brukar vaxa benen annars.
(Huu första draget... Då kan man snacka om ångest.)
Sen är jag rätt ointresserad av mina ben eller rättare sagt jag skiter i om mina ben är lite håriga.
Adde tycker om mig ändå.
Men när det går så långt som till att folk kommenterar mina ben då börjar det bli dags...
Cissi drog häftigt på andan och lade förskräckt handen över munnen då jag visade mina ben.
Johannes fick en kräkkänsla men den la sig som tur var.
Adde var fascinerad över att vi hade lika mycket hår han och jag.
Han på huvvet och jag på mina ben.
Det betyder att det är dags! Håret måste bort!
Så igår kväll tog jag och smetade återigen på krämen sen rakade jag bort allt efter ca 10 min.
Nu är jag så där onaturligt len som vi tjejer tydligen ska vara om benen.
p.s. Pilleruttantuttantu! jag har till och med tagit bort håren under knäskålarna, du kommer inte känna igen mig!d.s
1 kommentar:
Snyggt jobbat :) Ja ibland önskar man att man va man och slapp allt men när jag tänker efter så är jag såååååå glad att jag är "tjej" slippar ju raka mig varje morgon i ansiktet i alla fall!!! *asgarv*
Skicka en kommentar