Tinituss

Vi har en katt som heter Tinnituss hon har varit borta jättelänge, hon har världens mjukaste päls! Hon älskar Erik.

Jag har nog drabbats av akut tinnituss (inte katten)!Det tjuter och skriker i mina öron...

Idag for jag och Fru Vangbo till storstaden Västerås för att spendera några slantar.
Med oss hade vi våra små älskliga barn.
Hela vägen till Västerås satt de som små tända ljus i bilen med tindrande ögon för att de var så lyckligt lottade, de skulle på utflykt till storstaden.

Tyvärr så ville ju de tre största barnen vara i det stora möbelvaruhusets lekland.
Hu, hemska tanke för de två mammorna!!
Hur skulle det gå? Handla och titta runt på varje avdelning utan barn?
Tur att yngsta tösen Vangbo inte har åldern inne för att vara i leklandet!
Men förstå! vilken tur det är att man bara får ha barn inlämnade i en timme!
Tack och lov! För en timme går sååå långsamt utan barn...
men tur i oturen; den ena modern hör till sin stora glädje i högtalarna:
-Kan Julianas mamma Viktoria komma till Småland! Alltså kan Julianas mamma, Viktoria komma till Småland!
Julianas mamma skyndar på lätta fötter yr av lycka över att få ta med sin lilla dotter in i affärn!
Allra helst eftersom de inte hunnit från barnavdelningen ännu.
Sedan längtade mammorna så efter de två barnen som var kvar i Småland så de skyndade ut från affären lite extra fort då yngsta fröken Vangbo började "påpeka" att hon nog var hungrig...
De ställde sig glada i hågen med sina hungriga barn. Barnen blev så glada när de insåg att de kunde välja på ca 5 olika smaker på drycken...
Mammorna kom på att de kunde ju lika gärna äta strax efter barnen på en annan gormet restaurang där barnen skulle få chansen att prova på ännu fler maträtter.
Snabbt och enkelt lämnade de varuhuset i samlad tropp så inte en bil kunde missa denna stora klunga som på rad, hand i hand kom gåendes över gatorna.

De tog bilen ner till det stora M:et där mödrarna skulle intaga sin lunch.

SÅN otur! Där fanns också en lekavdelning!
Nu skulle kanske mammorna få lov att sitta för sig själva och äta!!
Det fanns dessutom endast ett tvåbord kvar att sitta vid men eftersom barnen dropppade av mot leklandet innan de ens hunnit beställa in mat så skulle de antagligen fungera bra med ett tvåbord.
Så mammorna slog sig ner vid sitt bord med maten framför sig.
Efter endast en tugga liksom bara för att reta aptiten, vill den enda herren i sällskapet uppsöka vattenclosetten.
Mamman föjde så gärna med sin son in på toan!
Det brukar alltid vara en sån trevlig stund! Han sittandes, klämmandes, pratandes, filosoferandes,klämmandes, pratandes, pratandes...
Mamman stående och njutande av en lugn stund inne på en offentlig toalett!
När de så haft sin stund inlåsta kommer de ut till maten som hade svalnat så mamman inte kunde bränna sig på den.
I en härlig gemenskap har de andra barnen dragit fram stolar så att vi alla 6 kan sitta runt tvåbordet!
Min friterade potatis bjöd jag så gärna bort till alla de små hungriga barnamunnarna som inte hade ätit på så länge!

Tiden går ju fort när man har skoj så vips så var maten slut.
Varför inte gå in på den roliga leksaksaffären och ögonshoppa lite!?
Sagt och gjort!
De söta små liven var så oroliga för sina mammor så de hjälpte till att kontrollera att plånböckerna inte hade blivit glömda någonstans!

Oh, så om sig och kring sig de är!

Vi gick sida vid sida genom hela affären, lite då och då pekar, ett barn i taget på en leksak och talar om att just den leksaken önskar de sig i födelsedagspresent eller i julklapp!

När vi så satt i bilen på hemväg fick barnen ett varsitt läppstift, ett godisläppstift att suga på eftersom de varit så skötsamma i affärerna! Men samtidigt tänkte jag att de kanske inte var en så bra ide´då de måste suga så länge på godiset.
Det kankse skulle bli lite som "maten tystar mun" det skulle ju i så fall bli en så tyst och långtråkig resa hem.
Men vi hade inte behövt oroa oss! De råkade tappa godiset så de satt och väntade, tysta och glada på att bilen skulle stanna så de kunde plocka upp godiset igen.
Så kunde vi lyssna på deras funderingar på huruvida det var honung i godiset eller inte...
För om det var honung i så tycker ju getingarna också om godiset...
Då kanske barnen skulle få en geting krypandes på sig, härligt!
En geting som kryper på kinden eller på händerna eller på armarna kanske försöker krypa in i munnen. Det tror jag är alla barns dröm! så de satt där och hoppades och drömde om det!

Och vi mammor tittar i ljuvt samförstånd på varann och säger exakt samtidigt...
- vi funderar på att försöka få fler barn därhemma...


Jag tror att det var det enda vi hann säga till varann den dagen om jag tänker efter