stenröse

Inatt vaknade jag och ahde ont i magen.
Flera gånger, men tänkte bara att om jag får sova klart så är det borta när jag vaknar.

Jag vaknade och kände av magen, strax under revbenen på höger sida och det strålade ut mot mellangärdet.

Så skulle sätta på Juliana hennes strumpor såa jag satte mig på huk...
Smärtan i magen när jag reste mig upp var obeskrivlig.
Jag hängde på en stol och tänkte på hur barnen skulle ta det om jag svimmade.
Jag lyckades ta mig till soffan utan att ramla ihop.
Det kändes som om jag hade tryckt sönder något, alla möjliga organ hade spruckit inne i magen.
Småttungarna hämtade telfonen åt mig så jag ringde till Adde bara så att nån skulle veta om jag kansek dog när som helst.
Låg jag blickstilla så gjorde det inte så fruktansvärt ont och jag kunde inte ta för djupa andetag..

Jag ringde sjuk/hälsovårdsupplysningen och hon sa att jag gjorde en klockren beskrivning av gallstensanfall.
"Det vore bra om jag kunde vänta till vårdcentralen i Sala öppnade så skulle jag kunna få smärtstillande där så slapp jag åka in till Västerås."
Så jag låg där jag låg...
Adde kom ifrån jobbet en stund vid 9 och körde barnen till dagis.
Jag har legat framför teven och tittat på fantastic 4 och djävulen bär Prada.
Jag har inte rört mig alls och andats med små korta andetag och blivit gråtfärdig när jag varit tvungen att gå på tjotta.

Så kl 12,30 ca så var jag tvungan att gå på toa igen.
Försiktigt, försiktigt går jag med ett steg i taget, slår ner mina klatchiga små skinkhalvor på sitsen och så knäpper det liksom till och stenen måste ha flyttat sig eller något sånt?!
Ingen smärta alls??!
skööööönt!
Jag trodde jag skulle bli tvungen att operera mig.