Kanelbullar

Idag har jag haft feber.

Jag vet inte om det är någon slags efterdyningar av gårdagens gallstensattack eller.

Men så fick jag i mig en alvedon.

Då skulle det bakas kanelbullar.

I stundens alvedonlycka skulle det bli kul!

När jäsningen var klar.

Var alvedonet slut.

"Mamma ska vi baka, mamma hur gör man, mamma får jag smaka, mamma vad är det här, mamma, mamma, mamma..."

Jag delade degklumpen gav dem varsin kavel och sa kavla den tunn.

Juliana sprang iväg och hämtade alla pepparkaksformarna.

Vigg satt mest bara och ville ha hjälp.

Adde hade stoppat in smöret som vi skulle bre på in i kylen igen så det var HÅRT.

Jag hör mig själv säga att vi kan baka en till sak, en kaka som man kan använda kakformarna.

NEJ! inte pepparkakor...

(är det bara pepparkakor som man bakar med formar? det blev ingen annan sort kaka, hittade inget recept)

Adde och jag sliter ihop bullar, vi försöker hinna med i deras tempo samtidigt som vi har våra degklumpar också...

Det blev jättefina bullar till slut!

Efter att ugnen sattes igång för andra gången...

Adde hade glömt bullarna så han hade stängt av ugnen när jag hade satt igång den.

Jag var så trött och slut så när de frågade hur många bullar de fick ta sa jag

att idag är det kanelbullens dag så vi får äta hur många vi vill.

Äkta lycka lyste i deras ögon!

Ja, även i Jacobs när han kom hem lagom till fikat.

Han sa att det var första gången han fick äta hur många bullar han ville!

Slutet gott allting gott!