åh, denna vackra, genomträngande, gnistrande kyla!
Ögonen tåras av den fantastiska vyn och i samma ögonblick blir de till isbitar som fastnar i ögonfransarna...
Vattnet har gått samma väg fast det har gått så långt så det inte kommer en droppe ur kranen.
Rådjuren har varit och "bökat" runt i det som B har isolerat brunnen med...
BIlarna har gett upp, de vill stå där, på samma plats som vi parkerade dem och mer och mer börja likna två gnistrande ishögar som inte går att rubba.
Propparna proppa ur sig sina sista gnistror i ett försök att överglänsa de diamantbeströdda grenarna...
Internet strular så vi inte ska missa en sekund av utsikten.
Barnen är nerbäddade i soffan med dubbla kläder och både täcken och kuddar.
Allt för att de ska få en mysig känsla...
Då någon ovan där är rädd om vår hälsa...
Det är tydligen bättre att låta det bli kallt inomhus så omställningen inte ska bli så stor när vi går ut så vi har en medeltemperatur på 4 grader på golvet.
Anklar? ja, vad är de bra för? Nu känner jag inte dem längre så jag tror inte att de fyller nån särskild funktion!
Veden!
Den kära veden som skänker oss värme!
är slut.
Vintertider!
I LOVE YOU!
not!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar