Jag vet inte om det är för att jag inte gett upp hoppet eller vad det är.
Jag kanske inbillar mig att jag ska bli söt/are om jag äter mycket sött?
För det sockersug jag har är extremt!
Alltså det finns vissa som blir narkomaner eller alkoholister m.m
men jag är beroende av socker.
Det går inte att sluta äta något gott.
Och när jag är i en svacka (när jag sett kort på mig själv, eller när barnen säger att jag är lik Anna Book...)
Då ska jag ta tag i allt tänker jag.
Så kommer blodsockerfallet...
Jag går till kylen plockar ut morötterna, hämtar potatisskalaren går till diskbänken sätter på vattnet...
Tänker...
Va tusan!?
Jag duger väl som jag är?
Adde tycker ju om mig om jag så går upp 10 kg eller ner 10kg.
Jag vill ju äta gott! Varför måste jag sluta med det för?
äh, fan vad drygt att skala morötter...
lämnar allt på diskbänken.
Gå till kylen tar fram grädden, hämtar kakao och socker och rör ihop en riktigt god röra!
Nu har jag fått nog igen!
Idag tog jg mig i kragen och ringde min lillasyster, dietisten.
Förödmjukade mig och berättade...
Hur jag äter godis varje dag, kakor varje dag, mina matportioner är större än Addes och barnens tillsammans att det känns som om jag tror att var måltid är min sista.
Att jag är sjukt socker beroende!
Vad ska jag göra?
Nu har jag fått råd.
JAg ska försöka skriva upp allt jag äter. och ljuger jag så ljuger jag bara för mig själv!
Jag ska väga mig en gång i veckan typ en morgon direkt efter morgonkissningen. samma dag varje vecka.
När vi fikar och jag vill ha kaffebröd(kakor, bullar, wienerbröd, en liten chokladkaka osv)ska jag ta en macka.
Sen ska jag ha stegräknare på mig.
och öka mina stegantal med ca 1500-2000steg i veckan.
Jag ringde direkt till Adde och berättade att jag kommer var värsta hunkmagneten till sommaren!
Idag har jag ätit:
2 mackor med ost till frucke med kaffe till (och Sala Allehanda.)
2 tallrikar ärtsoppa och 2 hårdamackor med ost.
1 tallrik medfil, banan och musli.
1 grapefrukt
och stegräknaren börjar gälla imorgon. blev för sent idag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar