Mitt käkben är en kvarleva från dinosaurietiden.
Mitt käkben har antagit en t-rex neder käke.
Det går inte att komma åt den j-vla nerven!
Nu blir det käkkirurgen. Helt otroligt!
Men en massa bedövning tog återigen munnen och tungan i besittning, skogholmslimpan låg där inne och tog plats denna vecka också.
Bedövningen är total!
Efter jag var hos tndl åkte jag till jysk för att köpa gardintyg.
Jag gick omkring där och kkände och klämde på tyger och försökte minnas färgställningen på tapeterna i salen.
Helt plötsligt är det något som börjar killa mig på halsen.
hua, det går en rysning genom mig och jag sträcker dit handen och förväntar mig en fästing eller något annat krypäckel.
Men det var något annat äckel...
Det var mitt eget dreggel!
Jag känner inte att jag dreglar.
inte förrän det når ner på halsen...
Jävligt fräsch brud!
Visar inlägg med etikett tandläkaren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tandläkaren. Visa alla inlägg
onsdag 12 september 2007
onsdag 5 september 2007
bedövnig
Idag var jag hos tandläkaren igen.
Hon letade tandnerv.
Det visste jag att hon skulle göra.
Men jag trodde att hon skulle lyckas.
Jajo då, lyckas och lyckas,det beror på hur man ser det...
Hon lyckdes bedöva tungnerven.
Just nu ligger min tunga och har transformerats om.
Den är en skogaholmslimpa som ligger nere i munhålan och tar en enorm plats nuför tiden...
Hon letade tandnerv.
Det visste jag att hon skulle göra.
Men jag trodde att hon skulle lyckas.
Jajo då, lyckas och lyckas,det beror på hur man ser det...
Hon lyckdes bedöva tungnerven.
Just nu ligger min tunga och har transformerats om.
Den är en skogaholmslimpa som ligger nere i munhålan och tar en enorm plats nuför tiden...
fredag 24 augusti 2007
Upprättelse
Nu har jag fått upprättelse!
I alla fucking år som jag har varit hos tandläkaren har jag sagt att bedövningen inte tar.
Ingen har trott mig.
Alltid fått känna som om det är något fel på mig, jag har fått känna att jag ska sluta fjanta mig.
Du kan inte känna något, det vet vi säger de..
Och jag har känt varenda lilla rörelse i min käft.
Jag har varit så bedövad i ansiktet så jag har dreglat och tårarna har runnit för jag inte kunnat kontrollera ögonen.
Men känt det har jag!
SÅ har jag varit rädd så ända in i bomben.
Jag har känt fast alla säger att jag inte kan känna.
Jag har känt mig som en som inte klarar något.
Jag har känt mig helt värdelös.
Nu har jag varit med i ett projekt för tandvårdsrädda.
Gått hos psykolog och tandläkare.
Igår skulle vi bedöva och fixa en tand som jag bet sönder för några år sen...
Hon bedövade och jag kände INGET!
Hon sprutade i mer och jag tappade kontrollen över halva mitt ansikte .
Men tänderna, ICKE.
Jag sa det och hon sa hurtig som få., nej, men det kommer snart!
Du har fått så mycket bedövning så du kommer nog känna det som en riktig käftsmäll.
En stund senare...
Mina tänder känns precis som vanligt!
Mer bedövning.
Jag känner mig till och med yr i huvvet av all bedövning.
Och mina tänder, nada, njet och nothing.
Då börjar hon fundera vad som hänt och gör en grundlig undersökning.
Det visar sig att mitt käkben är så kraftigt och gömmer min tandnerv.
Så bedövningsmedlet når aldrig fram till tandnerven men flera andra nerver får känna av medlet.
Det ska gudarna veta. Jag var helt sned i fejjan.
Äntligen!!
Hon bara tittade på mig och sa det kan vara förklaringen för allt för alla år.
Vi avbröt allt! och börjar från början nästa gång.
men då tar vi nerven!
Jag har fått min upprättelse! Jag har inte känt fel!
I alla fucking år som jag har varit hos tandläkaren har jag sagt att bedövningen inte tar.
Ingen har trott mig.
Alltid fått känna som om det är något fel på mig, jag har fått känna att jag ska sluta fjanta mig.
Du kan inte känna något, det vet vi säger de..
Och jag har känt varenda lilla rörelse i min käft.
Jag har varit så bedövad i ansiktet så jag har dreglat och tårarna har runnit för jag inte kunnat kontrollera ögonen.
Men känt det har jag!
SÅ har jag varit rädd så ända in i bomben.
Jag har känt fast alla säger att jag inte kan känna.
Jag har känt mig som en som inte klarar något.
Jag har känt mig helt värdelös.
Nu har jag varit med i ett projekt för tandvårdsrädda.
Gått hos psykolog och tandläkare.
Igår skulle vi bedöva och fixa en tand som jag bet sönder för några år sen...
Hon bedövade och jag kände INGET!
Hon sprutade i mer och jag tappade kontrollen över halva mitt ansikte .
Men tänderna, ICKE.
Jag sa det och hon sa hurtig som få., nej, men det kommer snart!
Du har fått så mycket bedövning så du kommer nog känna det som en riktig käftsmäll.
En stund senare...
Mina tänder känns precis som vanligt!
Mer bedövning.
Jag känner mig till och med yr i huvvet av all bedövning.
Och mina tänder, nada, njet och nothing.
Då börjar hon fundera vad som hänt och gör en grundlig undersökning.
Det visar sig att mitt käkben är så kraftigt och gömmer min tandnerv.
Så bedövningsmedlet når aldrig fram till tandnerven men flera andra nerver får känna av medlet.
Det ska gudarna veta. Jag var helt sned i fejjan.
Äntligen!!
Hon bara tittade på mig och sa det kan vara förklaringen för allt för alla år.
Vi avbröt allt! och börjar från början nästa gång.
men då tar vi nerven!
Jag har fått min upprättelse! Jag har inte känt fel!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)