min man vill ha igång sin energi.
Han minns att han fick energi av att snickra.
igår satte ångesten in, han vill inte börja snickra men tror sig bli energisk om han sätter igång.
men är inte säker...
Imorse innan jag drog frågade om jag skulle åka över Västerås hem och köpa med mig en toa till lilltoan ifall den är klar när jag kommer hem...
Det var inte ett jätteuppskattat skämt.
han förklarade väldigt ingående att det kankse inte, antagligen inte skulle ha hänt något när jag kom hem eller så kanske det hade det.
För det händer ju mer om man börjar än om man inte börjar...
ja, lite snurrigt känns det.
Och precis innan jag öppnar dörren säger den funderande mannen
-vill du veta en hemlighet?
Om JAG vill veta en hemlighet???
hahahaah
-ja, kan jag väl sa jag stängde dörren gick och satte mig och försökte se nonchalant ut.
medan öronen stod i givakt och jag tankarna snubblade inne i huvudet.. vad kan det vara??
-Du får inte säga något till någon... förtydligade han
-nemen, det är väl klart, sa jag men inuti mig skrek det" vad i hela världen är det som hänt?!"?!?!?"
-jag tror jag vet vad jag ska rösta på i nästa val...kanske jag har mycket att läsa än...
okej!
gå å snickra med dig.
tänkte jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar