Hat

jag slänger mig ofta med uttrycket hat.
jag hatar när telfonen ringer och man sitter på toa,
jag hatar när jag bara hittar en strumpa av ett par .
jag hatar när det inte går min väg.

och jag hatar när jag säger så.

jag har försökt flera år sluta men...det verkar inte funka.
men jag ska fortsätta kämpa, jag ska sluta säga hata!
det är ju faktsikt ett väldigt starkt uttryck.

men samtidigt tycker jag att mitt lilla hat inte är så himla farligt, men det hjälper ju till att tillåta att man får hata.

Nu har JEsper gått med i en hata grupp.
hata ett viss parti.
inget rasistiskt parti eller så tyvärr.
utan ett av våra större partier.

då får jag ont i magen.
det finns så många som är anhängare av partiet,
de kankse känner sig träffade ller blir ledsna och tror att han hatar dem.

Hata, det förgör.
all energi som läggs på att hata.

fasen!!!!
har man energi att tycka illa om ett parti så är det sorgligt att man inte utnyttjar denna energi till annat.
eller varför itne lyssna och lär och därifrån sprida vad det finns för alternativ.

brinner man så mycket för något så visa då att man är bättre coh står för bättre saker och tankar.

vem vet det ka nju vara så att folk väljer att bli kvar i det partiet bara för att reta någon annan....