inlägget nedan handlar inte om att jag vill bli av med Juliana.
definitivt inte!
men det är mer för hennes skull att hon ska få gå på dagis.
Vi har inga barn här i närheten så det blir inte den spontana och naturliga lekar i hemmiljön
och är hon inte på dagis glöms hon bort av de andra barnen.
inte av elakhet men de lever i nuet och då finns inte Juliana med där eftersom hon inte hon blir med i deras nutid.
så för min skull är det mer...
jag tar tillfället i akt och får umgås med henne.
snart går hon i skolan och då är den här tiden över då vi kan vara hemma tillsammans.
2 kommentarer:
Tänk om det fanns flera föräldrar som dig/er....
det finns naturligtvis men de är väldigt få....
Många föräldrar vi har vill ha barnen där jämnt..oavsett om de är lediga eller inte..."de ska ha kompisar att leka med" Föräldrar idag är för bekväma...Har det med åldern att göra tro????
Många gör sina försöka att få ensamtid...och jag vet inte hur ofta vi får säga att vi är ett komplement till hemmet osv...
De finns de som jobbar eller pluggar...och måste plugga när de har lov..och glömmer bort sina barn att de kanske behöver vara lediga...Man kan plugga på lov men kanske inte fulla dagar...
Det är många som inte tänker på att barnen är på ett "jobb" dag ut och dag in utan bara att de leker och träffar kompisar....
Så jag hissar dig för att du tänker som du gör :0)...
Hej Viktoria!
Hamnade här på din blogg när jag googlade dig för att få tag i erat telefonnummer. Loke ville nämligen ringa till Vigg när han kom hem i dag. Han skulle ha kommit från Uppsala i morse, men kom hem först nu ikväll.
Jag kan sakna ihjäl mig efter tiden innan Loke gick på skolan, då man kunde ta en ledig dag mitt i veckan tillsammans och bara vara. Det är en bökig balansgång att ha tillräckligt med dagistid för att knyta sina sociala band, så jag förstår verkligen dina tankar kring de andra barnens känsla av att Juliana inte är med i gruppen.
Hälsningar från Lokes mamma Mona
Skicka en kommentar