vad får man säga

hade in en kund alldeles nyss.

En högljudd kvinna med sin son.

Hon inser att hennes plånbok är borta och får psykbryt.

sonen, ej fyllda 14 år ber mamman att titta efter...
mamman beter sig helt hjärndött.
-Jävla, ungjävel står inte flina.

han tittar ner snabbt
-ungjävlel spring till bussen, jag kankse har glömt den på bussen!
-men mamma hör man en mycket kuvad röst, den gick ju vidare.
-jävla unge!

man står och hör och ser killen förlägenhet och jag tycker att det är helt jävla fucking fel att stå och skriak svordomar till sina barn, allra helst sina barn!

-men hallå sa jag spring in mitt över här istället det är busskontoret. de kan ringa till chauffören.
Mamman sprang ut från oss och lämnade pojken.

han stod med nerböjt huvud och visste inte riktigt vad han skulle göra.

- ta ihop era saker och sätt sig på bänken här och vänta du sa jag.
så får mamma din försöka lösa det där.

-tack mumlar det fram nånstans ifrån han tar ihop sakerna oc hsätter sig.

fasen, helst av allt skulle jag ha velat säga till mamman på en gång.
-hoj! lägg av! svär inte och bete dig inte på det viset mot ditt barn!

men det är svårt!
man vill inte lägga sig i.

men jag ville!
s