solskensmöte

Vi började dagen med vårat samtalsmöte.
Samtalshandledning.
jag har ingen aning om vad det kallas.
vi pratar till punkt och en snubbe ser till att vi håller tråden.
och vill nån tillägga något måste vi fråga om lov först.

Idag var jag ensam tjej.
och så valde jag att prata om något som tydligen var verkligen kvinnligt.
för inte ens handledaren kunde förstå mig.
Han tyckte att det var synd att det inte fanns en tjej med för han och Adde inte kunde förstå mig.

åh, gud så irriterad jag är.
Istället satt Adde där och lös som en självgod gubbe med handen innanför byxlinningen.

Det är jag som är knäpp, fläng och helt svår att förstå.

Sen kan jag ju tycka att om man ska vara handledare i någonslags samtalspratning, då ska man inte försöka förstå helt ut, det behöver man inte, utan lyssna och ge feedback, ge förslag på hur man kan tänka...

Men istället skulle de sitta där och kasta menande ögonkast åt varann, jojo, nog är de där tjejerna svåra att förstå sig på..nick,nick
Le under samförstånd.

fan de kommer bli bästa polare efter de här skitsnacksomgågnarna.
Adde och mr Prat.

Oh no! de kommer träffas allt som oftast och ge varann komplimanger om hur bra den andra är.
De sitter och gör det, jag skämtar inte!?
jag fattar itne!


Sen har han mage att säga att han (pratsnubben) han har minsann inga problem med att förstå sin kvinna!
Den underbara!
Den fantastiska!
Som jag vet mer om än vad jag någonsin har velat.
Han drar alltid sina hurtfriska små liknelser från sitt liv.

ok, sitt förra liv om det inte är positivt förståååås
för som han har det nu...
ojojoj, vad bra han hart!

men hallåå!
just nu har jag ingen önskan i världen att gå på ett sånt här möte igen.

Vi träffas med anledning för att vi är fosterhem och det är kalas eller skulle vara kalas att få prata...
men idag barkade det åt skogen helt och hållet.

Till slut satt han och tyckte att jag och Adde skulle ta oss tid och sätta oss ner framför varann, se varann djupt i ögonen och fråga oss om vi fortfarande älskar varann?

men herregu!!

Jisses vad irro jag är!

Jag började skriva det här inlägget bara för att jag har huvudvärk och vi hade mötet utomhus, i vår trädgård mitt under solen.
Jag är svinbrun och har huvudvärk i precis varje del av skallen.
Och han mr Snacksalig han har betalt för att åka hit och sitta i solen och äta glass och dricka kaffe.
fasen.
jag kan itne riktigt släppa det här...

så detta blev ett litet inlägg som säkert är svårt att förstå.
men se det behöver ingen göra.
för det var trots allt skönt att få skriva av sig!
så detså
punkt slut!